Etikett: Autofiktion

Viskarna (#3) av Stefan Lindberg

Någon viskare är han knappast, Stefan Lindberg, som här i sin avslutande del i Kungsholms- eller Fridhemsplanstrilogin med ett makalöst driv orerar vad som ibland känns som rappakalja men lika ofta illusionsskapande skarpsinnig prosa. Endast fokuserade och tålmodiga läsare som är okej med olösta mysterier göra sig besvär. Jag älskade andra delen, Splendor, (första har …

Fortsätt läsa

Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte av Margareta Strömstedt

Det här är en slags minnesbok som författaren skriver när hon är över åttio(!) år. Bara det tycker jag gör den intressant. En av sakerna som är kul med Margareta Strömstedt (1931-2023) är att hon började skriva självbiografiskt efter femtio. Och då framförallt om sin uppväxt och sitt kvinnoliv, den psykiskt sjuka mamman, kärleken till …

Fortsätt läsa

Staden och hundarna av Mario Vargas Llosa

Det här är en debutbok som ”har ballar”. Den bearbetar den schablonmässiga manlighetskulten men den egentliga sensmoralen är mjuk och bräcklig som en luden pung. Det lär ha krävts reellt mod att skriva och publicera detta verk 1962 som blev en skandalsuccé och hamnade på bokbål. ”..en karl ska vara mera rädd om pungen än …

Fortsätt läsa

Godnatt, jord av Ivar Lo-Johansson

Jag älskar gammal arbetarlitteratur; språket, när fokus ligger på behov istället för begär och doften av kamfer och naftalin, fläkten från historiens vingslag utan stämningsmördande digitalisering eller medelklassproblem. Det finns så många verk av proletärförfattare jag uppskattar att jag inte ids räkna upp dem, men jag är osäker huruvida Ivar Lo-Johanssons (1901-1990) Godnatt, Jord (1933) …

Fortsätt läsa

Framtidens arab [#6] av Riad Sattouf

Jag har tidigare skrivit om den första boken i Riad Sattoufs självbiografiska serie, nu har jag läst resterande fem delar. Tyvärr får jag säga, för det grämer mig att den är slut. Jag har underhållits, jag har lärt mig om bland annat Frankrike och Syrien, jag har berörts och jag har inte minst imponerats av …

Fortsätt läsa

Församlingen under jorden av Margareta Strömstedt

Jag tänker mig att det här är författarens fantasier, teorier och bearbetning av den verkliga lillebroderns självmord (som jag redan läst om i Natten innan de hängde Ruth Ellis). ”’Det bara blev så’, brukar mamman säga, ’hur kunde det bli så? Jag ville ju inte det här!’ Och så sökte hon efter den som bar …

Fortsätt läsa

Älven i mig av Jannete Hentati

Alltså böcker ändå va!? I den här får jag till mig personliga och spännande saker om socialantropologen Jannete Hentati och också lära mig om vattenkraft och svensk historia. Hon dyker ner i Lule älv för att hitta sin egen botten vilken har kopplingar till älvens historia och Sápmi. ”..det är svenskarna som kolonialiserat oss och …

Fortsätt läsa

Kvinnor utan barn av Sara Martinsson

”Här är jag och jag famlar som en blind på den nya medelålderns barnlösa tundra.” I en tid präglad av ja-mentalitet, livsoptimering och framåtanda är den här bokens tack-men-nej-tack-mentalitet en frisk fläkt som svalkar skönt när tåget tuffar vidare. Kvar på perrongen står den nulliparösa Sara Martinsson. Med en klädsamt frågande och genuin ton diskuterar …

Fortsätt läsa

Julstädningen och döden av Margareta Strömstedt

”Nu är hon riktigt tokig, säger pappa till mig, men så högt att mamma ska höra det. Snart kan man inte ha henne hemma!” Margareta Strömstedts (1931-2023) prosa är i dessa nio berättelser som siden, len och glänsande om en (sin?) uppväxt på 40-talet. Mamman ”med nerver” hatar hushållsbestyr, ligger oftast till sängs efter att …

Fortsätt läsa

Framtidens arab [#1] av Riad Sattouf

Han är född i Frankrike av en fransk mamma, pappan är från Syrien. Själv är Riad Sattouf ett gulligt litet barn med blond kalufs och det här är hans berättelse om sin uppväxt. Framtidens arab är en självbiografisk serie i sex band. Den är lite som Jävla karlar med en idealisk balans mellan humor och …

Fortsätt läsa