Etikett: Klassiker

Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren

Ronja Rövardotter håller jag högst av alla Astrid Lindgrens fantastiska verk. Ronja blev författarens sista roman, hon var var 72 år gammal när hon skrev den, 1981. Detta chef‑d’oeuvre är översatt till 49 språk och med sin drabbande förmåga och humoristiska lättsamhet vill jag påstå att det har oerhört mycket att komma med för både …

Fortsätt läsa

Sodom och Gomorra (På spaning efter den tid som flytt #4) av Marcel Proust

”Tänker man med ömhet på män, då blir man kvinna och en imaginär klänning hämmar ens gång.” Väntat är det när Proust i den här fjärde delen av litteraturhistoriens kanske mest kända verk fortsätter att chikanera och ironisera över förra sekelskiftets franska notabiliteter. De som (i slutet av del tre) bryr sig mer om ett …

Fortsätt läsa

Körkarlen av Selma Lagerlöf

”Gud, låt min själ få komma till mognad innan den ska skördas!” Jag fick se att högst upp i någon lista över bästa svenska filmer låg alltså Körkarlen (från 1921). Den måste min själ ses, tänkte jag, men före film kommer bok, det är sen gammalt. Det var en himla tur att jag tog det …

Fortsätt läsa

Liftaren guide till galaxen av Douglas Adams

Jag har inte förrän nu – vid den mest passande åldern av 42 – läst denna fantasifulla och moderna sci-fi-klassiker från 1978. Eller jag har rättare sagt lyssnat på Johan Rabaeus uppläsning vilket kändes ungefär som att överhöra de intelligenta nördarna på gymnasiet. Den här extremt skruvade och omtyckta boken från 1978 är bara nästan …

Fortsätt läsa

Passera av Nella Larsen

Med den här klassiska amerikanska romanen från 1929 tar sig författaren an rasifiering på ett väldigt elegant sätt. Konstigt och dumt att den inte översatts förrän nu, men bättre sent än aldrig. ”Rasproblemet” och hur det såg ut för ett sekel sedan gestaltas av huvudpersonerna Clare och Irene som är svarta men passerar som vita …

Fortsätt läsa

Amras av Thomas Bernhard

”Oavbrutet vilseledd in i minnet, in i minnet av minnet.” Det här är mitt andra besök i Thomas Bernhards finrum. Med stor viljekraft och ansträngning lyckas jag nätt och jämnt trycka mig igenom den mycket trånga passage som leder in i rummet och som till min besvikelse, just som tre år tidigare, är fyllt av …

Fortsätt läsa

Lars Hård går vidare (#5) av Jan Fridegård

Det här är den femte och sista delen av Jan Fridegårds självbiografiska svit om Lars Hård och hans svåra väg från att vara en utstött stataryngling till att bli en kritiserad författare. Precis som (min favorit) Kerstin Thorvall fick han utstå spott och spe för sina självbiografiska, explicita och öppenhjärtiga texter. Långt senare skulle han …

Fortsätt läsa

Anna Svärd (#3) av Selma Lagerlöf

Så har jag läst färdigt den sista delen i romansviten som börjar med Löwensköldska ringen. Det är tre fristående verk och de två senare som mer liknar relationsdraman skiljer sig stort från det första som är en spökhistoria. Men den Lagerlöfska berättarglädjen med oförutsägbara vändningar, språklig esprit och komplexa karaktärer håller strängen spänd genom hela …

Fortsätt läsa

Vad är poängen med jämlikhet? av Elizabeth S. Anderson

Med tanke på att den medborgerliga aborträttigheten tagits bort i USA känns det passande att ge sig in i den amerikanska jämlikhetsdebatten i samröre med en feminist. Den här moderna klassikern är dock från 1999, nu översatt till svenska. Elisabeth S. Anderson, professor i filosofi, vill (och lyckas) med sin essä omdana jämlikhetsdebatten. Hon går …

Fortsätt läsa

Här är min hand (#4) av Jan Fridegård

I den fjärde berättelsen om Jan Fridegårds alter ego handlar det om hans begynnande författarskap. Statarsonen Lars Hård är en fattig krake som vallat kor istället för att gå i skolan och han vet inte just vad han ska ta sig till. Han tycker synd om sig själv och har ett uppfriskande självkritiskt och negativt …

Fortsätt läsa