Etikett: Humor

Min barndom av Maksim Gorkij

Innan Maksim Gorkij (1868-1936) blev en av Rysslands stora författare hette han Aleksej Maximovitj Pesjkov. Första delen i hans barndomstrilogi (1913) börjar oerhört dramatiskt med att pappan och familjens nyaste tillskott dör. Mamman – i barnets ögon lika stark och skrämmande som en stor häst – gråter nu och lämnar över Aleksej till sina föräldrar. …

Fortsätt läsa

Stackare av Matias Faldbakken

Vafalls? Är frågan som ekar i pallet när jag påbörjar läsningen av detta lilla vilddjur till roman. Jag försöker tämja den men Matias Faldbakken (f.1973) låter sig icke domesticeras. Här har vi mina försök i alla fall: Nittonåriga Oskar är föräldralös och jobbar på familjen Blums gammalmodiga gård. Tonårsdöttrarna Blum är kända för att ha …

Fortsätt läsa

Ljuset av Torgny Lindgren

Torgny Lindgren (1938-2017) har skrivit några av mina favoritböcker; Ormens väg på hälleberget och Hummelhonung. Ljuset från 1987 är inte en av dem. Denna burleska medeltidsallegori är som Lindgrens verk brukar; humoristisk och gravallvarlig om stora existentiella frågor och enkla dåraktiga människor. ”Döden har tappat synen och förståndet och griper runt om sig i blindo.” …

Fortsätt läsa

Ibland är det alltid samma sak av Robert Myhreld

”Alla gör vi misstag här i livet. Mitt var att bli kliniskt galen.” Det är alltid en oländighet att recensera personliga texter, det kan kännas som att bedöma människor. Den här till formatet lilla boken är kanske den största och mest intima jag läst i år. Eller, vänta nu, här begår jag kanske just det …

Fortsätt läsa

Maj av Ali Smith

”Jag säger som det är. Jag har förälskat mig i ett träd. Jag kunde inte hjälpa det. Det stod i blom.” Med denna bedårande inledning, kanske den bästa jag läst, drar Ali Smith igång sin kärlekshistoria i novellform. Den böljar som siden, får marken att försvinna och utspelar sig bortom tid och rum. Berättaren som …

Fortsätt läsa

Syskonfejden av Moa Herngren

”Vem fan kan slappna av när man har Margaret Thatcher på besök?” Det är mellanbarnet Andrea som är järnladyn. Hon är verkligen inget diplomatiskt mellanbarn utan mer som en dominant storasyster. Alltså som …jag, tänker jag ett tag innan hennes uppskruvade, anala karaktär spårar ur totalt. Det här är tredje boken i Perspektivsviten, (Svärmodern var …

Fortsätt läsa

Människorna på godset Stepantjikovo av Fjodor Dostojevskij

”Alla är vi [författare] skakade ur Gogols kappa” lär Fjodor Dostojevskij (1821-1881) ha sagt och det ligger nog mycket i det. Den här berättelsen som visst var tänkt som en pjäs är en farsartad komedi i samma stil som Nikolaj Gogols eller för den delen Molières. Som en möjlig föregångare till Brott och straff utgör Människorna på …

Fortsätt läsa

Ditt lilla mörker i ljuset av Andrew Walden

Behovet av att ventilera det mörka och jobbiga i livet är större än behovet att prata om det som är lätt och ljust, för mig, för Andrew Walden, därför handlar krönikesamlingen Ditt lilla mörker i ljuset mest om det som skaver och oroar och som till syvende och sist mynnar ut i undergång. Men han …

Fortsätt läsa

Krig och fred [#1] av Leo Tolstoj

”Samtalet verkade intressant och han stannade kvar i väntan på att själv få säga vad han tänkte, såsom unga män gärna vill.” Som förväntat är Leo Tolstojs (1828-1910) beundransvärda ambition att skriva om hur människor är på riktigt, hur de egentligen känner och tänker, vad människors egentliga agenda är oavsett miner och ordval. Tyvärr tycker …

Fortsätt läsa

Mors dag av Klara Wiksten

Jag läser andra böcker nu och skulle bara bläddra lite i den här grafiska novellsamlingen. Men den gick ju inte att lägga ifrån sig sen, jag fick lova att sträckläsa. De nakna blyertsteckningarna som låter skönja resterna av utsmetad blyerts och utsuddade linjer upprättar en direktlänk till min amygdala. Jag blir väldigt rörd och lever …

Fortsätt läsa