Etikett: Nobelpris

Rapport om Adam av Jean-Marie Gustave Le Clèzio

2008 års Nobelpristagare i litteratur debuterade som romanförfattare 1963 med den här i mitt tycke oerhört knepiga boken. Den handlar om Adam Pollo som med sitt namn för tanken till mänsklighetens idiotiska sidor men också till en sinnessjuk man. Adam vill inte smutsa ner sina händer med guld däremot vill han vara ensam med sina …

Fortsätt läsa

Mannen utan öde av Imre Kertész

Imre Kertész (1929-2006), från Ungern, nobelprisad 2002 och förintelseöverlevare. Mannen utan öde är en skönlitterär berättelse som först refuserades och inte mottogs speciellt väl när den publicerades 1975. Vilket jag inte alls har svårt att förstå, givetvis. Det börjar in media res den dagen berättaren Gyurkas pappa ska resa till arbetsläger. De gula stjärnorna är …

Fortsätt läsa

Förbländningen av Elias Canetti

Finns den verkliga världen inuti ditt huvud, eller utanför? Det frågar sig Elias Canetti (1905-1994), född i Bulgarien delvis judisk, i sin enda roman, på tyska, publicerad första gången i mellankrigstid 1935. Förbländningen anses vara ett mästerverk, han fick Nobelpriset 1981. Jag har i ärlighetens namn aldrig haft svårare att ta mig igenom en bok, …

Fortsätt läsa

Staden och hundarna av Mario Vargas Llosa

Det här är en debutbok som ”har ballar”. Den bearbetar den schablonmässiga manlighetskulten men den egentliga sensmoralen är mjuk och bräcklig som en luden pung. Det lär ha krävts reellt mod att skriva och publicera detta verk 1962 som blev en skandalsuccé och hamnade på bokbål. ”..en karl ska vara mera rädd om pungen än …

Fortsätt läsa

Dora Bruder av Patrick Modiano

I den här romanen som både är dokumentär och autofiktiv (1997, på svenska 2014; samma år som författaren fick Nobelpriset) letar han spår efter Dora Bruder och hamnar lika ofta i sina egna. Genesis är den notis i en fransk tidning från 1941 som Patrick Modianos (f. 1945) blick fastnar på, vars budskap handlar om …

Fortsätt läsa

Ett nytt namn (Septologin #6-7) av Jon Fosse

Jag som är fattig i anden, blir rikare med Fosse i handen. Den tredje och sista boken i Septologin inleds med en rad av Nietzsche: Nur Narr! Nur Dichter (Blott narr! Blott diktare!) Redan där börjar till min stora glädje Fosse-atmosfären byggas upp och tid, konst, ande, sanning, minne, berättelse och språk blir till vidare …

Fortsätt läsa

Den unge mannen av Annie Ernaux

Den unge mannen ryms på 36 små sidor. Det är en mycket skickligt skriven novell men den är varken suggestiv, tvetydig eller ”en nyckel” som det påstås på baksidan. Den handlar om en kvinna på 54 år och hennes affär med en manlig student som är cirka trettio år yngre. Jag läste nyligen Moral som …

Fortsätt läsa

När en ängel går genom scenen av Jon Fosse

Alla som vill syssla med litteratur borde läsa den här, det är skrivtips från året nobelpristagare. I tjugo korta essäer, skrivna under 90-talet, delar Jon Fosse sin bild av vad konst och text är och bör vara. Det är en sorts litteraturfilosofi. Det är oväntat konkreta texter som handlar om och förklarar vikten av det …

Fortsätt läsa

Fyra pjäser av Jon Fosse

Frid vare med mig när jag åter träder in i Fosse-land, en transcendental dimension där kärnan utgörs av det osägbara och resten av frukten är undertext. Här reduceras språk och bilder, tid och rum, liv och död ner till enkla ord om människans existentiella famlande i ett utvidgat nu. Formen är minimalistisk närapå banal, vilsenheten …

Fortsätt läsa

Skönheten av Gabriela Mistral

Hon hette egentligen Lucila de María del Perpetuo Socorro Godoy Alcayaga (1889-1957) och föddes i Chile. 1945 fick hon Nobelpriset i litteratur. Hon arbetade som lärare och hade ett stort samhällsengagemang i huvudsak gällande barn. Arbetet la grunden till det som blev Unicef. Hon stod nära två unga män som tog livet av sig, hennes …

Fortsätt läsa