jan 05 2022
Karl Ove med sitt svarta hjärta är inledningsvis 19 år. Han befinner sig i Bergen, går på skrivskola och läser litteraturkunskap. I den här femte delen tar skrivandet stor plats. Kampen för kärleken, sexet och samhörigheten börjar så smått ordna upp sig, men det självdestruktiva missbruket och den sociala osäkerheten kvarstår. Självaktningen är det inte …
dec 21 2021
Åh vad jag beundrar Birgitta Stenbergs författarskap! Så känner jag väldigt starkt när jag läser Erotiska noveller. Med en naken ansiktslös kvinna på omslaget förväntar sig läsaren kanske snaskiga noveller, lite lagom oanständiga som ska försätta henne i vällustig stämning. Men pass opp! Plötsligt vänder blodet som är på väg neråt tillbaka upp i huvudet …
dec 16 2021
Det är fruktansvärt otrevligt och pulshöjande att vara tillbaka i den odrägligt självmedvetne och plågade Knausgårds värld. Läsupplevelsen är lika paradoxal som huvudkaraktären. Nu är han 18 år och lärarvikarie i Nordnorge, långt från sin uppväxtplats. Han vill vara fri men är en fånge i sin egen image. Han försöker styra upp sin persona med …
dec 15 2021
”När mammor dör, då förlorar man ett av väderstrecken.Då förlorar man vartannat andetag, då förlorar man en glänta.När mammor dör, växer det sly överallt.” /Tunström Finns det eviga ögonblick? I Juloratoriet (1983) argumenterar Göran Tunström för att det gör det. Åtminstone är det så jag tolkar slutsatsen av diskussionen kring vilka ögonblick det är som formar våra – …
dec 10 2021
En feministisk boknörd kan väl knappast göra skäl för sitt epitet utan att ha läst vårt lands första stora idéroman av kvinnorörelsens förkämpe Fredrika Bremer. Hon kanske inte inledde första vågen (det gjorde Nordenflycht ett sekel tidigare), men hon med sitt emancipatoriska arbete ett avtryck som består. Romanen kom ut 1856 och gav upphov till …
dec 05 2021
Birgitta Stenbergs genombrottsroman från 1961 inleds med att Mari, 15 år, muckar det vill säga släpps ut ur ungdomsvårdsskola. Tanken är att hon ska arbeta, men hon smiter från sin övervakare och liftar hem till Stockholm. Där lever hon sen ett kringflackande liv. Det var ju underbart och helt rätt av Stenberg att skriva en …
nov 18 2021
”Jag gillar att rida i terräng och leva som andra män lever. Jag menar inte att jag för den skull skulle vilja bli en dålig människa…” Med fantastisk språkglädje, vitalitet och precision tecknar Mary Ann Evans livets gilla gång i den fiktiva landsortsstaden Middlemarch. Författaren förmedlar en härligt ironisk inställning till de viktorianska normerna i …
nov 14 2021
Under den vederkvickande titeln Världen väntar mig skriver litteraturdocent Paul Tenngart om Birgitta Stenberg, lusten och litteraturen. Om hennes faustiska ambition behärskat av ”lusten att se, höra, känna och uppleva så mycket som möjligt av världen” och sen berätta om sina erfarenheter. Hon låter sitt livsträd ympas till friskhet, om och om igen. Tenngart börjar …
okt 17 2021
Paradiset utspelar sig i Östafrika, i imperialismens begynnelse (tidigt 1900-tal). Yusuf är en vacker 12-årig pojke som måste lämna sin far och mor för att arbeta i en butik åt sin rike farbror affärsmannen Aziz. Yusuf får också följa med Aziz på en handelsresa västerut. Utan sina föräldrar som skydd hotar många faror i form …
okt 14 2021
Ja men då har jag också läst Alkemisten tillsammans med miljontals andra världen över. Den sägs vara en av världens mest sålda böcker och ska visst kunna förändra läsarens liv. Så även mitt, jag fick högre blodtryck. Den spanska pojken Santiago är fåraherde. Han avslutade sina präststudier för att istället ge sig ut i världen. …
UTMANING: JORDEN-RUNT-LÄSNING
Jag har läst böcker från 75 av världens 195 länder.
Följ min jorden-runt-läsning här!
UTMANING: NOBELPRISTAGARE
Jag vill (försöka!) läsa minst ett verk av alla som fått Nobelpriset i litteratur.
Jag har så här långt läst 41 av 119.
Följ min Nobelutmaning här!
![KRIG OCH FRED [#1] av Leo Tolstoj ⭐️⭐️⭐️
”Samtalet verkade intressant och han stannade kvar i väntan på att själv få säga vad han tänkte, såsom unga män gärna vill.”
Som förväntat är Leo Tolstojs (1828-1910) beundransvärda ambition att skriva om hur människor är på riktigt, hur de egentligen känner och tänker, vad människors egentliga agenda är oavsett miner och ordval. Tyvärr tycker jag inte att han lyckas lika väl som i böckernas bok Anna Karenina. Komprometterande för den här romanen från 1868 är också att den håller vad den lovar, den handlar verkligen om krig.
”Om han hade berättat sanningen för sina lyssnare, vilka likt han själv många gånger hade hört berättelser om attacker och därför hade en klar bild av vad en attack var och nu väntade att få höra om en sådan, då hade de inte trott honom eller, ännu värre, kanske ansett att han själv var skuld till att det inte gått för honom såsom det brukade gå i kavalleristernas berättelser om stridsanfall. Inte kunde han berätta hur alla ridit fram i trav, hur han nästan fallit av hästen, stukat armen och sedan allt vad benen höll sprungit in i skogen undan fransmännen.”
Det börjar bra. Stämningen är väldigt likt den i På spaning eftersom den tid som flytt då vi träder in på en bjudning där societeten språkas, (delvis på franska) om vem som är rikast, vem som ska gifta sig med vem och huruvida Napoleon är en hjälte eller djävul. Lakejer i frack och silkesstrumpor, hovdamer i färgade sidenklänningar, furstar med pudrade peruker och yviga mustascher samlas runt harpan och klaveret. Någon bär hatt med plym, en annan sammetsrock med sobelkrage. Tolstojs smått ironiska ton när han beskriver (de onödigt många) karaktärerna och låter de syna och lura varandra, skrävla och göra bort sig roar mig. Men han tenderar upprepa sig och uppnår inte sin fulla belletristiska potential i detta verk.
”Det är lättare för en kamel att komma genom nålsögat än för en rik att komma till Guds rike. Stackars Pierre, så ung och redan tyngd av rikedom.”
Fortsättning på KARENINA.SE](https://karenina.se/wp-content/plugins/instagram-feed/img/placeholder.png)
Senaste kommentarer