maj 15 2022
Jag tycker jättemycket om att läsa om modiga, självsäkra kvinnor (Karin Blixen, Birgitta Stenberg, Mia Kankimäki exempelvis) vars liv påminner om ett äventyr. Dock är de för mig inga källor till igenkänning. Maja Ekelöf (1918-1989) är inte en av dem. Mod och skinn på näsan hade hon visserligen men hon hade också ensamt försörjningsansvar för …
maj 12 2022
”..jag inbjuder er till en liten underhållning, inträde endast för förryckta, priset är förståndet, är ni med på det?” Vill jag yla? Ja faktiskt! Jag har hittat min stora kärlek. Eller ja, en kärlek TILL. Den här är från 1927, lite grå, flummig och dekadent – alls icke perfekt. Men vem bryr sig om perfektion …
maj 10 2022
Pass opp! Nytt begrepp coming up: postfeminism. Tokigt att jag inte tänkt på det tidigare när jag tafflande försökt beskriva hur mina tankar skiljer sig från exempelvis Bianca Kronlöfs. Begreppet som sådant är förstås inte nytt, men det är nytt att jag känner igen mig i det. Tack för det Anna Björklund! Inledningsvis tror jag …
maj 06 2022
Titeln förtäljer egentligen ganska precis vad läsaren kan förvänta sig. Har man läst humanisten Helena von Zweigbergk tidigare vet man dessutom att en realistisk berättelse är att vänta med komplexa karaktärer, avspänt och intelligent språk vars innebörd vittnar om psykologiskt kunnande. Hon är antagligen Sveriges bästa författare när det kommer till att sätta ord på …
maj 04 2022
Just som succén Shuggie Bain utspelade sig i prekariatets Glasgow (postthatcher), gör Unge Mungo. Berättelsen är även denna gång präglad av fattigdom, arbetslöshet, maskulinitet och våld. Mungos mamma är alkoholist och Mungo själv är femton år och homosexuell. På flera sätt känns det här som en fortsättning på föregångaren. Omständigheterna är lika olyckliga och Douglas …
apr 30 2022
”Mathilde, känner du någon som inte gått på universitet? Även om jag räknar in ytliga bekanta dyker inget namn upp. Jag är på väg att säga namnet på mina föräldrars städerska, men inser att Malik nog inte skulle tycka att hon räknas. Dessutom har jag glömt hennes namn.” Mathilde är en högpresterande borgarbracka som i …
apr 29 2022
Martin kommer hem och är snäll till villan i Bromma och till Agnes – en priviligierad kvinna låst i ett äktenskapligt skruvstäd. Körsbärsträden står i försommarskrud, dess prunkande grenar packade med knoppar som spränger av kraft och vitalitet, står i skarp kontrast till Agnes känsloläge – trots att hon övat ett helt liv på att …
apr 28 2022
”Man får vara nöjd med att man i alla fall inte blev dödfödd.” I andra boken bestämde hon sig för att ge upp och nu har den släktforskande och barnlängtande Monika äntligen kommit så långt att hon kan hantera barnlösheten med ro. Nu är hon levande. Hon funderar på varför det tycks vara en vedertagen …
apr 25 2022
”Det du egentligen har gjort genom att visa upp dig varenda dag dygnet runt är att gömma dig.” Ytterligare en bok om kvinnlig vänskap, ja tack! Det här är en tjock rackare som egentligen kanske handlar mer om internet och sociala medier, också om moderskap, kärlek och drivkraft. Elisa – född 1986 – är drygt …
apr 24 2022
Moderato cantabile (från 1958) betyder måttligt och sångbart (musikterm). Eftersom det här är en tidig Duras-roman i nouveau-genren är den namngiven efter något som saknas i den, just som En fördämning mot Stilla havet är ett projekt som ej går att förverkliga och De små hästarna i Tarquinia är ett utflyktsmål som semesterfirarna aldrig tar …
UTMANING: JORDEN-RUNT-LÄSNING
Jag har läst böcker från 75 av världens 195 länder.
Följ min jorden-runt-läsning här!
UTMANING: NOBELPRISTAGARE
Jag vill (försöka!) läsa minst ett verk av alla som fått Nobelpriset i litteratur.
Jag har så här långt läst 41 av 119.
Följ min Nobelutmaning här!
![KRIG OCH FRED [#1] av Leo Tolstoj ⭐️⭐️⭐️
”Samtalet verkade intressant och han stannade kvar i väntan på att själv få säga vad han tänkte, såsom unga män gärna vill.”
Som förväntat är Leo Tolstojs (1828-1910) beundransvärda ambition att skriva om hur människor är på riktigt, hur de egentligen känner och tänker, vad människors egentliga agenda är oavsett miner och ordval. Tyvärr tycker jag inte att han lyckas lika väl som i böckernas bok Anna Karenina. Komprometterande för den här romanen från 1868 är också att den håller vad den lovar, den handlar verkligen om krig.
”Om han hade berättat sanningen för sina lyssnare, vilka likt han själv många gånger hade hört berättelser om attacker och därför hade en klar bild av vad en attack var och nu väntade att få höra om en sådan, då hade de inte trott honom eller, ännu värre, kanske ansett att han själv var skuld till att det inte gått för honom såsom det brukade gå i kavalleristernas berättelser om stridsanfall. Inte kunde han berätta hur alla ridit fram i trav, hur han nästan fallit av hästen, stukat armen och sedan allt vad benen höll sprungit in i skogen undan fransmännen.”
Det börjar bra. Stämningen är väldigt likt den i På spaning eftersom den tid som flytt då vi träder in på en bjudning där societeten språkas, (delvis på franska) om vem som är rikast, vem som ska gifta sig med vem och huruvida Napoleon är en hjälte eller djävul. Lakejer i frack och silkesstrumpor, hovdamer i färgade sidenklänningar, furstar med pudrade peruker och yviga mustascher samlas runt harpan och klaveret. Någon bär hatt med plym, en annan sammetsrock med sobelkrage. Tolstojs smått ironiska ton när han beskriver (de onödigt många) karaktärerna och låter de syna och lura varandra, skrävla och göra bort sig roar mig. Men han tenderar upprepa sig och uppnår inte sin fulla belletristiska potential i detta verk.
”Det är lättare för en kamel att komma genom nålsögat än för en rik att komma till Guds rike. Stackars Pierre, så ung och redan tyngd av rikedom.”
Fortsättning på KARENINA.SE](https://karenina.se/wp-content/plugins/instagram-feed/img/placeholder.png)
Senaste kommentarer