Nina Ruthström

Gotland

Jag heter Nina Ruthström, är en boktokig gotlänning, 40+

Mest kommenterade inlägg

  1. Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin — 60 kommentarer
  2. Lektioner i kemi av Bonnie Garmus — 16 kommentarer
  3. Anna Karenina av Leo Tolstoj — 15 kommentarer
  4. Vegetarianen av Han Kang — 11 kommentarer
  5. Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren — 10 kommentarer

Författarens inlägg

Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man av Helle Helle

Här är din räddningsplanka i tillvarons hav. Det här är en särskilt skimrande pärla på mitt bokhalsband. Helle Helle! Denna gigant bland giganter! Jag sitter som en fluga på väggen i lägenheten där Susanne bor med sin kille Kim och dit en före detta kollega Ester också flyttar. Det stormar inom mig av vad jag …

Fortsätt läsa

Ett nytt namn (Septologin #6-7) av Jon Fosse

Jag som är fattig i anden, blir rikare med Fosse i handen. Den tredje och sista boken i Septologin inleds med en rad av Nietzsche: Nur Narr! Nur Dichter (Blott narr! Blott diktare!) Redan där börjar till min stora glädje Fosse-atmosfären byggas upp och tid, konst, ande, sanning, minne, berättelse och språk blir till vidare …

Fortsätt läsa

Ut och stjäla hästar av Per Petterson

”Människor tycker om att du berättar saker för dem, lagom mycket med en anspråkslös förtroendeskapande ton. Och de tror att de känner dig, men det gör de inte.” […] Det de gör är att fylla ut med egna känslor och åsikter och antaganden och de komponerar ett nytt liv som har väldigt lite att göra …

Fortsätt läsa

Varats olidliga lätthet av Milan Kundera

Boken med den ljuvliga titeln är en dikotomiernas antibibel där den mänskliga komedin står i fokus. Dryga trehundra sidor med ”overifierbara spekulationer” som berör filosofi, identitet, kön, frihet, kärlek, sexualitet, politik, religion, drömmar och inte minst kitsch intresserar och imponerar. Här finns dessutom en hund som heter Karenin. Men det är svårt att inte störas …

Fortsätt läsa

Gruppen av Sigge Eklund

Francisco José de Goya y Lucientes (1746-1828) var en spansk konstnär och han har avgörande betydelse för min förståelse av romanen Gruppen. Några av Goyas mest kända verk är Den nakna Maja (La maja desnuda) och Den klädda Maja. ”Maja” kan härledas till den spanska benämningen för kvinnor från de lägre samhällsklasserna som klär sig pråligt. På detta …

Fortsätt läsa

Julstädningen och döden av Margareta Strömstedt

”Nu är hon riktigt tokig, säger pappa till mig, men så högt att mamma ska höra det. Snart kan man inte ha henne hemma!” Margareta Strömstedts (1931-2023) prosa är i dessa nio berättelser som siden, len och glänsande om en (sin?) uppväxt på 40-talet. Mamman ”med nerver” hatar hushållsbestyr, ligger oftast till sängs efter att …

Fortsätt läsa

Till skuggornas lov av Junichirō Tanizaki

Hej, jag heter Nina och jag är nippofil. Den här urmysiga essän från 1933 om kärleken till klassisk österländsk estetik och ett långfinger till den västerländska får mig på väldigt gott humör i mörkret. Författaren sammankopplar den österländska kulturen med den japanska ”nationalkaraktären” – en tvivelaktig term som jag tar med en nypa salt, men …

Fortsätt läsa

Raka vägen hem av Klara Grede

Jag blev mätt på novembers granitkarameller och gav mig på en feelgood-bok. Det är en genre som brukar irritera mig, men jag tycker Klara Gredes lättsamma språk och ironiska humor i kombination med Emma Peters uppläsning fungerar ganska bra. Jag skrattade inte, jag lärde mig inget, jag fick inget att fundera på men jag fick …

Fortsätt läsa

Att älska sin dotter av Hila Blum

”..jag lärde mig älska andras barn, men kärleken till Lea var motsatsen till en inlärningsprocess, den innebar att glömma allt.” Jag kunde inte instämma mer med berättaren Joela som vittnar om kärleken till sin älskade dotter Lea. Att vi först möter bokjaget när hon står i mörkret på gatan utanför sin vuxna dotters fönster och …

Fortsätt läsa

Satansviskningar av Sami Said

Det här är väl verkligen en bok för mig? Språket är klurigt, personligt och vackert, tonen lågmäld och utan frosseri i hemskheter, den handlar om vanartiga flickor. ”Hon säger det hon vet. Ingenting.” Huvudpersonen är Nadine. Henne mellannamn är Hera som betyder hjälte eller krigare. Hon är en av de stökiga flickor som placeras på …

Fortsätt läsa