Ut och stjäla hästar av Per Petterson

”Människor tycker om att du berättar saker för dem, lagom mycket med en anspråkslös förtroendeskapande ton. Och de tror att de känner dig, men det gör de inte.” […] Det de gör är att fylla ut med egna känslor och åsikter och antaganden och de komponerar ett nytt liv som har väldigt lite att göra med ditt.”

Trond är född 1933, nu är han 66 år och bor i en ensligt belägen, sjavig stuga vid en norsk sjö. Det här ska vara hans sista boende tänker han sig. Trond bryr sig inte längre om nyheter, andra människor eller just någonting utifrån kommande. Han vill vara i fred med skogen, sin hund Lyra och fåglarna på fågelbordet. Kanske tänker han sig att vistelsen i naturen är ett sätt att krympa sin egen betydelse, sitt jag till en mer behaglig storlek. Eller så vill han återta huvudrollen i sitt eget liv.

”En av mina många rädslor är att bli mannen med den trådslitna jackan och den oknäppta gylfen framför kassan på Konsum med ägg på skjortan och annat också därför att spegeln i hallen har slutat att fungera. En havererad man utan ankare någon annanstans än i sin egna flytande tankar där tiden har förlorat sin ordningsföljd.”

Slumpen har givit honom en granne med en motorsåg vid namn Lars, vilken får Trond att minnas sommaren 1948. Då bodde han med sin älskade far och hjälpte honom att arbeta med timmer. Han umgicks med vännen Jon och de roade sig med att låtsasstjäla hästar med Zorro som inspirationskälla. Andra världskriget, nyvaken sexualitet, död och otrohet är andra saker som kommer upp i Tronds minne. Hans far sviker (realism!) men Trond blir arg på sin trötta men närvarande mor (realism²).

Som jag älskar den här prisade romanen! Per Petterson (1952) skapar en vemodig värld som jag aldrig vill lämna. Vad är det med Norge och alla dess begåvade författare!? Rolf Lassgårds läsning och musiken bidrar också till den ljuvaste stämning. Språket och karaktärerna, dialogerna och relationerna, stillheten och naturbeskrivningarna imponerar. Jag känner oerhört starkt för framförallt unga Trond och för Petterson som beskriver precis lagom mycket.

Jag har redan reserverat Jag förbannar tidens flod.