Etikett: Religion

Älven av Rosa Liksom

”Människan klarar av naturkrafterna när hon lyder dem.” Älven är en eldig naturkraft i sig. Det är fysiskt en förhållandevis liten bok (259 sidor) men som en istapp gör den stor inverkan när man får den i huvudet. Som vinden sveper den över allt som är viktigt och som fågelsång väcker den mig ur själslig …

Fortsätt läsa

Röst ur djupet av Nawal El-Saadawi

Låt mig presentera en för mig ny bekantskap: Nawal El-Saadawi (1931-2021). Hon var en egyptisk rebell, författare och läkare. Hennes politiska aktivism gick ut på att ifrågasätta patriarkala, kapitalistiska, koloniala och rasistiska normer samt religiösa traditioner, för detta fick hon utstå förföljelse och fängelsestraff, sen tvingades hon fly landet. Än så länge har jag bara …

Fortsätt läsa

Körkarlen av Selma Lagerlöf

”Gud, låt min själ få komma till mognad innan den ska skördas!” Jag fick se att högst upp i någon lista över bästa svenska filmer låg alltså Körkarlen (från 1921). Den måste min själ ses, tänkte jag, men före film kommer bok, det är sen gammalt. Det var en himla tur att jag tog det …

Fortsätt läsa

Jakobsböckerna av Olga Tokarczuk

Okej! Så jag tog mig själv i kragen och tvingade mig att läsa den här nobelprisade mastodanten. Helt klart det sjukaste jag läst. Det var Carinas idé, hon påstod att det var lämplig decemberläsning. Men jag vet inte om det är lämplig läsning överhuvudtaget. Extremt dryg (trots lättsam ton), inte sällan tråkig (trots allt sex) …

Fortsätt läsa

Arvejord av Maria Turtschaninoff

Jag bara liksom sjunker ner i den mjuka mossen medan jag lyssnar till Maria Turtschaninoffs förtrollande prosa om gården Nevabacka i Österbotten. Arvejord är ett episoddrama som handlar om en och samma plats som under fyra sekel befolkas av liv efter liv. Människans behov och önskningar är väl i stort desamma genom historien men kultur …

Fortsätt läsa

Ixelles av Johannes Anyuru

”Vi har ingenting, det är därför.” Det är därför man ljuger om att man kommer från Djurgården istället för Botkyrka, eller som i Johannes Anyurus värld Ixelles istället för 2070. Det är därför man saknar hopp och drömmer om ingenting? Eller drömmer man om rikedom och hög status som kriminell? Det är därför man stjäl …

Fortsätt läsa

Jag är en annan (Septologin #3-5) av Jon Fosse

Att äntligen få komma ur min egen immanenta värld och in i Jon Fosses transcendenta, är ljuvligt. Jag har längtat sedan jag läste Det andra namnet. Med sin flödande prosa utan punkt skapar han ett infinit epos som hela tiden tycks vidga sig. Han lyckas skriva om det svåra, det allra högsta, som rör oss …

Fortsätt läsa

En övning i revolution av Kayo Mpoyi

Jag har höga förväntningar när jag påbörjar Kayo Mpoyis andra roman med den fantastiska titeln. (Debuten Mai betyder vatten var en av fjolårets favoriter.) Det centrala temat är tystnaden som råder kring olika maktstrukturer; kolonialism, patriarkat, heteronorm, vilka är internaliserade och styr tre generationers kvinnoliv. Ett ämne helt i min smak. Men romanens fragmentariska konstruktion …

Fortsätt läsa

D e kroniskt Caroline Ringskog Ferrada-Noli

Jag brukar beskriva och tagga en bok som humoristisk om det är författarens intention och om jag skrattar minst en gång. Men efter att ha läst D e kroniskt krävs kalibrering, humoristisk litteratur får en ny innebörd. Jag visste inte att böcker kunde vara så här roliga. Författaren ställer mörkret på scenen för läsaren att …

Fortsätt läsa

Skammen av Annie Ernaux

”Tidigt på eftermiddagen, en juni-söndag, försökte min far döda min mor.” Så inleds Skammen som för mig är den sista i ordningen av Ernaux (sju) böcker som finns översatta till svenska. Jag älskar hur hon förenar sociologi, historia och självbiografi och skapar konst. På få rader förmedlar hon allt som är. Hon är sin egen …

Fortsätt läsa