Etikett: Autofiktion

Otämjbar av Glennon Doyle

Kortrecension: Jag jag jag plattityd jag klyscha jag jag jag jag jag jag jag galenskap jag jag religiöst dravel jag jag jag smetigt jävla tjafs jag jag jag jag jag jag jag jag filantropi jag jag jag osv. Den svenska versionen av Otämjbar inleds med ett förord av Alexandra Pascalidou. Det drar ner mina förväntningar …

Fortsätt läsa

De oskiljaktiga av Simone de Beauvoir

Den här romanen är närmast att genrebestämma som ett autofiktivt verk, förstår man av det uttömmande förord som författarens dotter har skrivit. De oskiljaktiga är de Beauvoir själv (Sylvie) och hennes barndomsvän Elisabeth som hon förälskar sig i, i diegesen namngiven Andrée. Berättelsen är skriven på femtiotalet men utgavs först dryga sextio år senare då …

Fortsätt läsa

Att segra är banalt av Johanna Frändén och Carl Johan De Geer

Jag är ett fan av både herr och fru de Geer. De skriver smart och roligt, med ett positivt och normkritiskt, sunt men inte käckt, modernt och historiskt perspektiv, de är klassmedvetna och livserfarna. Jag tycker det är väldigt intressant att ta del av vad människor som levt dubbelt så länge som jag har att …

Fortsätt läsa

Om våren (Årstidsböckerna #3) av Karl Ove Knausgård

Om våren är skriven till ett du, som är familjens fjärde barn, tre månader gammalt. Berättelsen utspelar sig under en dag. En vanlig dag som utgörs av vanliga och ovanliga händelser. Han väcker och frukosterar barnen, sätter på diskmaskinen (förstås!), dricker en kopp kaffe i trädgården samt gör en resa för att hälsa på mamman …

Fortsätt läsa

Karelen! av Pia Koskela

Pia Koskelas debut är en grafisk collage-berättelse om det finska vinterkriget och fortsättningskriget (1939-1944) där hennes far deltog. Han föddes i finska Karelen och tvångsförflyttades därifrån när det blev ryskt. I modern tid, när pappan är död, reser Pia Koskela tillsammans med sin mamma till pappans hemby för att få reda på mer om det …

Fortsätt läsa

Efterbörd av Rachel Cusk

”Det jag känner är att jag har hoppat från en höjd i tron att jag kan flyga, och efter några korta virvlande ögonblick förstår jag att jag helt enkelt faller. Jag känner att jag slungas mot katastrofen. Och jag har trott att mina döttrar faller tillsammans med mig; jag har trott att jag har tittat …

Fortsätt läsa

Jag skriver över ditt ansikte av Anna-Karin Palm

Det här är inte en bok primärt om Alzheimers sjukdom, som jag förväntade mig. Det är en biografi om författarens mamma innan, under och efter sjukdomen, deras relation och författaren själv. Jag var helt oförberedd på att bli så berörd som jag faktiskt blev av att läsa om den här mor-dotter-relationen. Det är nämligen inte …

Fortsätt läsa

Två scener ur ett konstnärsäktenskap av Märta Tikkanen

”-Jag är svårälskad, sa Henrik en gång med en grimas. Det är möjligt. Men han var trots allt ännu svårare att sluta älska.” Två scener ur ett konstnärsäktenskap (2004) är den självbiografiska varianten av den fantastiska diktsviten Århundradets kärlekssaga (1978), tillika berättelsen om Märta och Henrik Tikkanens tre decennier långa liv tillsammans. Den intelligenta, borgerliga …

Fortsätt läsa

Anteckningar om sorg av Chimamanda Ngozi Adichie

”Sorgen var en hyllning till kärleken, de som kunde känna äkta sorg kunde skratta sig lyckliga över att en gång ha älskat.” Jag har uppskattat alla Chimamanda Ngozi Adichies tidigare böcker så självfallet ville jag läsa den här. Även om jag egentligen känner mig ganska mätt på ämnet sorg efter Kristina Sandbergs senaste. ”Sorgen är …

Fortsätt läsa

Modersakter av András Forgách

”Lögner är en sorts diplomati.” Det här är ett genreöverskridande verk av András Forgách som han skrev efter att i vuxen ålder fått reda på att hans mamma Bruria Forgách (alias Fru Pápai) arbetat som hemlig informatör för det kommunistiska styret i Ungern. Den första delen är en skönlitterär berättelse försedd med rikliga fotnoter vilka …

Fortsätt läsa