jul 21
”Den som lutar sig över det alldagliga blir förvånad” Alltså Göran Greider… denna egensinniga gigant bland giganter. Hur ska jag ens förklara hur starkt och varmt jag känner för dina välgörande essäer som i det här verket faller in under rubriken trädgård? Av de ekon som du hör där i Dalarna, skapar du ett rum …
jul 15
Givetvis har en bok med titel tagen från Shakespeares Macbeth stora ambitioner, jag trodde inget annat. Och visst är det här välskriven epik om ett klassiskt tema; man ett, man två och kvinna blir vänner/kollegor/kulturutövare… kanske mer..? Tvisten här är att det gäller varken litteratur eller musik, utan något så ovanligt som datorspel. Kul! Det …
jul 12
”Det är något med nätter. Är det att man kan uppleva sig som helt ensam i mörkret? Att natten kan kännas som ett stycke frikopplad tid från resten av livet, och på så sätt även all vanlig logik? Jag vet inte. Men jag vet att oro frodas om natten och göder sig på ensamhet. Jag …
jul 07
Men vad ÄR det som den här författaren (och andra Japanska författare för den delen) gör så enormt bra, funderar jag? Prosan är lugn, osentimental och tystlåten, diegesen långsam och vardaglig och det är ju trevligt visst. Karaktärerna realistiska, inget är explicit, det sexuella ljuder framförallt i underton på samma sätt är det med humorn, …
jul 05
Strax efter andra världskrigets slut går järnridån ner mellan Sovjetunionen och resten av Europa. I det ockuperade Estland finns mannen (sovjetanhängare), bilen (en Pobeda), en sexårig pojke, kvinnan (pojkens mamma) och hans pappa (som försvinner). Mannen lurar pojken att avslöja hemligheter om sina regimkritiska familjemedlemmar. Jag intresserar mig stort för hur människorna hade det i …
jul 04
Fingerad, förmörkad författarerfarenhet, famost framförd. Fri från försköningar, feelbad. Febrig, frivol fabel fokaliserar falsk, fåvitsk, feg Fågel. Fruktar faderskap, frun föder ful frukt, funktionsnedsatt foster. Fågel flippar, flyr. Får fallosproblem, fröångest, femininitetsskräck, föranleder flöjtsolo. Full Fågel fuckar föregående flickvän, frossar, frustar. Förargelseväckande fyllsjuk. Faller! Fasa! Filosoferar, förtretande feltänk, förgörande felsteg. Faktum: Folie á deux. Försök …
jun 30
”Fjällsidorna bildar en vid famn att låta oss vara små i.” I Mikael Berglunds värld är människan bara en liten del av det stora hela. Just så liten som hon i realiteten är men själv har svårt att komma till insikt om. Han skriver om norra Sveriges natur på ett sätt som gör att läsaren …
jun 17
Det börjar helt tyst och stilla. Med lite rök bara. Som att jag står och tittar på grå och livlös aska. Det som inte får hända men ändå händer, har hänt här. Elden har slocknat. Men i mig brinner det vildsint. Jag har blivit förstådd av en bok igen och det är frapperande. Daniela Krien …
jun 11
Lite småkul är det faktiskt att nu skriva Marianne Lindberg de Geer efter att ha läst Johanna Frids senaste attack mot 68-generationen och alla deras efternamn. Men när jag väl tagit mig igenom namnen och åter landar i MLDGs värld gör jag det som en lättare Nina. Vad jag trivs här, tänker jag. Det är …
jun 08
Så har då denna mondäna berättelse, denna tidens katedral, denna silkeslena majonnäs, denna haute-couture-klänning kommit till ända. Likt en gruvarbetare har jag jobbat och slitit för att utvinna de mineral som Proust lämnat efter sig. Berikad med skatter om det mänskliga psykets väsen är jag nu ute i solen igen som kommen ur Platons grotta. …
![TILL SKUGGORNAS LOV av Junichirō Tanizaki ⭐️⭐️⭐️⭐️
Hej, jag heter Nina och jag är nippofil.
Den här urmysiga essän från 1933 om kärleken till klassisk österländsk estetik och ett långfinger till den västerländska får mig på väldigt gott humör i mörkret. Författaren sammankopplar den österländska kulturen med den japanska ”nationalkaraktären” - en tvivelaktig term som jag tar med en nypa salt, men som ändå säger något om normer i öst jämfört med våra i väst. Den japanska estetiken har ”alltid skuggan som grundton och är oupplösligt förenad med mörkret.” Halvdunkel ”öppnar verkligheten för andra sinnen än bara synen och skapar en större harmoni.”
Junichirō Tanizakis (1886-1965) kärlek till skuggorna och aversion mot banal klarhet påminner om Jon Fosses passion för det lysande mörkret och att det bara är i mörkret vi verkligen kan se. Kanske att svärtan inom oss kan komma till ro när vi fäster blicken på det mörka utom oss?
Tanizaki förespråkar de traditionellt japanska pappersväggar som silar in ljuset och gör hemmet till en föränderlig plats, en naturnära toalett helst i trä utan vita och blanka detaljer, ljudapparater som lyckas förmedla hjärtat i japansk konst och musik; pauserna, mörka lackade skålar som får soppan att dofta ”av zen”, stora takskägg som parasoll på husen och stillstam nō-teater.
”Rent allmänt känner vi ingen ro i sinnet när vi ser något som är skinande blankt. Västerlänningar använder silver, stål och nickel till bestick, fat och så vidare och putsar allt så att det skiner, men så glänsande saker tycker vi inte om. […] Tvärtom blir vi glada när tiden sätter sina spår och ytan mörknar och förlorar sin glans.”
På japanska och kinesiska finns ord för att laga sånt som gått söner med guld (kintsugi), brodera synliga lagningar på kläder (sashiko) och lystern från händers solkande beröringar (nare).
Mörker i all ära men kvinnorna i öst undkommer inte vithetsidealet. Traditionen placerade dem längst in i skuggorna för att de skulle behålla sin vithet. Vitt puder, avrakade ögonbryn, svärtade tänder och mörkblått läppstift användes för att huden skulle se ljusare ut...—> KARENINA.SE](https://karenina.se/wp-content/plugins/instagram-feed/img/placeholder.png)
UTMANING: JORDEN-RUNT-LÄSNING
Jag har läst böcker från 70 av världens 195 länder.
Följ min jorden-runt-läsning här!
UTMANING: NOBELPRISTAGARE
Jag vill (försöka!) läsa minst ett verk av alla som fått Nobelpriset i litteratur.
Jag har så här långt läst 38 av 119.
Följ min Nobelutmaning här!
Senaste kommentarer