nov 28 2022
”Vi har ingenting, det är därför.” Det är därför man ljuger om att man kommer från Djurgården istället för Botkyrka, eller som i Johannes Anyurus värld Ixelles istället för 2070. Det är därför man saknar hopp och drömmer om ingenting? Eller drömmer man om rikedom och hög status som kriminell? Det är därför man stjäl …
nov 06 2022
Att äntligen få komma ur min egen immanenta värld och in i Jon Fosses transcendenta, är ljuvligt. Jag har längtat sedan jag läste Det andra namnet. Med sin flödande prosa utan punkt skapar han ett infinit epos som hela tiden tycks vidga sig. Han lyckas skriva om det svåra, det allra högsta, som rör oss …
nov 02 2022
Jag har höga förväntningar när jag påbörjar Kayo Mpoyis andra roman med den fantastiska titeln. (Debuten Mai betyder vatten var en av fjolårets favoriter.) Det centrala temat är tystnaden som råder kring olika maktstrukturer; kolonialism, patriarkat, heteronorm, vilka är internaliserade och styr tre generationers kvinnoliv. Ett ämne helt i min smak. Men romanens fragmentariska konstruktion …
okt 30 2022
Jag brukar beskriva och tagga en bok som humoristisk om det är författarens intention och om jag skrattar minst en gång. Men efter att ha läst D e kroniskt krävs kalibrering, humoristisk litteratur får en ny innebörd. Jag visste inte att böcker kunde vara så här roliga. Författaren ställer mörkret på scenen för läsaren att …
okt 26 2022
”Tidigt på eftermiddagen, en juni-söndag, försökte min far döda min mor.” Så inleds Skammen som för mig är den sista i ordningen av Ernaux (sju) böcker som finns översatta till svenska. Jag älskar hur hon förenar sociologi, historia och självbiografi och skapar konst. På få rader förmedlar hon allt som är. Hon är sin egen …
okt 20 2022
Det här måste vara den absolut kaxigaste och en av de bästa debuterna jag läst. Den är som ett sagoskrin att andäktigt öppna. Som en optimalt berusande Long Island Iced Tea. Som att med öm hand få håret bortstruket från ansiktet när man står med sina egna händer i degbunken. Att läsa den är som …
okt 15 2022
”Jag har varit kvinna. För återstoden av mitt liv kan jag vara människa.” Det här är en kvinnlig dåres försvarstal, inte biografens då – som Ebba Witt-Brattström nog vill kalla Elisabeth Åsbrink – utan Victoria Benedictssons. Jag tycker mycket om den här biografin och om det nu är som Witt-Brattström skriver att Åsbrink saknar skamlig …
okt 14 2022
I den här välkända essän från 2006, som bland annat delats ut till skolungdomar, bygger Amos Oz ett medmänskligt fredsbevarande resonemang på grunden att människan bär på en fanatisk gen mot vilken vi behöver försvar i form av: – sinne för humor – förmågan att föreställa sig den andre – erkänna individens rätt att vara …
okt 08 2022
Fight-or-flight? Det är frågan. Eller förlåta? Fast på plattyska. Kvinnorna som pratar sitter på en höskulle belägen i en avlägsen by i Bolivia. De är Mennoniter, tillhörande den ultrakonservativa grenen av kristendomen vars mest kända del är Amish. De har aldrig varit utanför byn, aldrig sett havet, aldrig sett en karta. De är analfabeter och …
sep 28 2022
”Gud är den store förbryllaren” skriver Torgny Lindgren men jag är inne på att det är författaren själv. Den här romanen tycker jag är väl lös i konturen, den är inte handlingsdriven utan en komposition av olika existentiella teman. Men välskriven och putslustig också förstås, som Lindgrens verk brukar vara. Vi ska se om jag …
Jag vill (försöka!) läsa minst ett verk av alla som fått Nobelpriset i litteratur.
Jag har så här långt läst 44 av 119.
Följ min Nobelutmaning här!
Senaste kommentarer