Etikett: Feelbad

Ibland är det alltid samma sak av Robert Myhreld

”Alla gör vi misstag här i livet. Mitt var att bli kliniskt galen.” Det är alltid en oländighet att recensera personliga texter, det kan kännas som att bedöma människor. Den här till formatet lilla boken är kanske den största och mest intima jag läst i år. Eller, vänta nu, här begår jag kanske just det …

Fortsätt läsa

Vikarien av David Norlin

Vad hände just? Jag blev utbränd. Jag blev ensam, eller i alla fall utan den absoluta samhörighet som min familj innebär. Jag blev vikarie i mitt eget liv. Jag blev Anna. Att vara Anna är som att springa i en snårig mörk skog, utan ficklampa och hela tiden snubbla. Ingen ser hur jag kämpar, ingen …

Fortsätt läsa

Syskonfejden av Moa Herngren

”Vem fan kan slappna av när man har Margaret Thatcher på besök?” Det är mellanbarnet Andrea som är järnladyn. Hon är verkligen inget diplomatiskt mellanbarn utan mer som en dominant storasyster. Alltså som …jag, tänker jag ett tag innan hennes uppskruvade, anala karaktär spårar ur totalt. Det här är tredje boken i Perspektivsviten, (Svärmodern var …

Fortsätt läsa

Strålarna av Jenny Holmqvist

Jag betygsätter det jag läser, mellan ett och fem. Det är ett trubbigt men också enkelt sätt att snabbt förmedla om jag tycker boken är läsvärd. Det vanligaste betyget jag sätter är en trea. När jag läser en sådan bok, som jag tycker är läsvärd, helt okej, men inte mer, tänker jag ofta att det …

Fortsätt läsa

Pojkflickan av Nina Bouraoui

”Varje morgon kontrollerar jag min identitet. Jag har fyra problem. Fransyska? Algeriska? Flicka? Pojke?” Nina Bouraoui är det känsliga jaget i den här lyriska texten från 2004 på endast 142 sidor. Hon är ”blandbarnet” med algeriskt utseende och brytning från far, samt fransktalande som sin blonda mor. Hon har två pass men bara ett synligt …

Fortsätt läsa

Nostalgia av Mircea Cărtărescu

Jag har som ambition att läsa minst en bok från varje land i världen (helst på svenska, i värsta fall på engelska). Peppad blev jag när jag hittade den rumänske författaren Mircea Cărtărescu (f. 1956), flerfaldigt prisbelönad, nobelpristippad och översatt till ett tjugotal språk. Tyvärr rann peppen av mig lite när jag började i denna …

Fortsätt läsa

I senaste laget av Claire Keegan

En ny novell av Irlands bästa belletrist Claire Keegan, med en omslagsbild lika vacker som en majdag och djup som havet i Själsö – hurra! Omslagsbilden har Ciara Roche målat just för den här berättelsen som på originalspråk heter Misogynie. Den öppna garderoben föreställer kanske det enkla klädskåp som Philip Larkin skriver om i sin …

Fortsätt läsa

Levande och döda av Han Kang

Det är jättedumt och konstigt att jag inte läst en andra bok av sydkoreanska Han Kang, jag som älskade Vegetarianen så mycket. Nu när det väl händer är det knappt jag orkar med det. Levande och döda börjar med uppradade lik. De var barn, studenter som demonstrerade för demokrati mot militärskurkarna, nu är bara deras …

Fortsätt läsa

Lipari av Emeli Mårtensson

Jag tänker på filmen Stromboli (1950), som utspelar sig på ön med samma namn, vars huvudkaraktär spelas av Ingrid Bergman. Hon gestaltar en kvinna som vill bort. Bakom kameran står regissören Roberto Rossellini med vilken Bergman inleder en relation trots att de båda är gifta. För detta straffas sedan Bergman hårt, dels av publiken som …

Fortsätt läsa

De andras land [#1] av Leïla Slimani

Fransk-marockanska Leïla Slimani (f. 1981) har skrivit en tredelad släktkrönika med kopplingar till sin egen familj. I den här första delen som översattes 2022 träffas (författarens mormor och morfar) Mathilde och Amin, då han strider i den franska armén. Deras liv tillsammans som börjar på grund av krig, pågår sedan i De andras land under …

Fortsätt läsa