Etikett: Autofiktion

Jag är glad att mamma dog av Jennette McCurdy

”Det är bra för mamma att ha något i mitt liv att se fram emot.” Att projicera sina drömmar på ett barn kan väl vara en kärlekshandling, utförd i god tro? Säkert är det anledningen bakom flera barn som blivit stjärnor (<– en avlägsen släkting till mig). Men Jennette McCurdys mamma är en tokig fan. …

Fortsätt läsa

Som har inget redan hänt av Niklas Rådström

Det här är boken, när han börjar den, som kanske skall bli hans sista bok. Men som mer troligt är hans senaste. Niklas Rådström tillhör inte gruppen av vita manliga döda författare, men det var nära. 2017 får han diagnosen leukemi – ”blodets galenskap” – och påbörjar mångårig behandling med cellgifter och stamcellstransplantation. Från att …

Fortsätt läsa

Plikt av Tyra von Zweigbergk

Den här supersnygga debutromanen som illustrerats av Tyra von Zweigbergk själv handlar om psykisk sjukdom och ohälsa genom sex generationer. Den börjar mycket starkt med hur det var för berättaren att bli mamma. ”Jag viker mig ned för ödmjukhetens kraft, klivet försiktigt ur min dräkt av hur allt är och lägger den bredvid mig.” Hennes …

Fortsätt läsa

Räv och jag av Catherine Raven

”Om en liten andel av alla rävar söker människors sällskap, är det då inte troligt att en liten andel av alla människor har genetiska anlag för att bli vän med rävar?” Ja det verkar inte bättre. För mellan det vilda och domesticerade, det civiliserade och naturliga, mellan fakta och fabel uppehåller sig Catherine Raven tillsammans …

Fortsätt läsa

Det ska vara en farmor i år av Kerstin Thorvall

Så går jag då i mål med min utmaning att läsa hela Kerstin Thorvalls bibliografi. Det blir dock haltande, för egentligen återstår ytterligare två böcker (av 68). Efter att ha dammsugit biblioteken (inklusive fjärrlån) samt Bokbörsen får jag motvilligt ge mig (Hennes allra första bok Förstå mig får jag ingen träff på alls men Dubbelroll …

Fortsätt läsa

En av dem av Qaisar Mahmood

”Jag är en av dem men jag är också en av er.” Om mellanförskapets gåva och förbannelse vet Qaisar Mahmood att berätta. Det här är en autofiktiv berättelse om när han som ett självförverkligande projekt, bredvid sin trygga anställning som managementkonsult, wallraffar som matbud. Han förnekar att han är svensk när han cyklar omkring mellan …

Fortsätt läsa

Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba

”Dagerman är fortfarande lika aktuell. I novellen ”Att döda ett barn” från 1948 skriver han om vår samtid. Om unga människor som dör. Mer konkret, hur vår oskuldsfullhet, blåögdhet har gjort oss till monster. […] Vi vet att barnen ska dö, vi förstår varför de dör, hur de ska dö, men gör inte tillräckligt för …

Fortsätt läsa

Vem tror hon att hon är, Suzanne Osten?

Jag har lyssnat på denna gröngrälla villervalla i över 14 timmar och nu är jag helt kokt i locket. Osten läser sin självbiografi som också är dramatik och lek och citat och listor och dagbok och fan vet allt. Det här är det konstigaste jag lyssnat på. Inspelningen verkar vara gjord i en tagning, misstag …

Fortsätt läsa

Absint av Niklas Rådström

”Ibland går det inte att komma undan känslan av att det är bråttom trots att egentligen inget finns att hinna. Ju närmare det levande och växande vi kommer desto tydligare blir upplevelsen av en oundviklig brådska. Och ändå finns ingen dagordning, inget schema, ingen arbetsbeskrivning. Till sist knappt ens något att hinna med. Det var …

Fortsätt läsa

Kärleken är ett tamdjur av Peter Sandström

Här har vi att göra med en lönnfet, ofriserad, hastigt åldrande man, en författare i sextioårsåldern som liksom fallit ihop invändigt. Han dricker för mycket och är ointresserad av sitt arbete, hans älskade mamma försvinner in i demens, han vänsterprasslar och frun och de vuxna barnen har glidit ifrån honom. Litegrand en manlig fast lågmäldare …

Fortsätt läsa