Nina Ruthström

Gotland

Jag heter Nina Ruthström, är en boktokig gotlänning, 40+

Mest kommenterade inlägg

  1. Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin — 59 kommentarer
  2. Lektioner i kemi av Bonnie Garmus — 16 kommentarer
  3. Anna Karenina av Leo Tolstoj — 15 kommentarer
  4. Vegetarianen av Han Kang — 10 kommentarer
  5. Swanns värld (På spaning efter den tid som flytt #1) av Marcel Proust — 9 kommentarer

Författarens inlägg

Den förlorade sonen av Caroline Ringskog Ferrada-Noli

”Vad ska vi göra med alla 40-åriga kvinnor. Mammamagar i mammajeans. De kan inte föda barn och ingen gillar en kvinnlig chef.” När jag var ung och utan mammamage sökte jag svar. Nu i medelåldern uppskattar jag bra frågor. Caroline Ringskog Ferrada-Nolis (f. 1980) nya diktsamling bidrar med utmärkta spörsmål om kärlek, föräldraskap, sorg, skilsmässa …

Fortsätt läsa

Om uträkning av omfång [#4] av Solvej Balle

Det har nu gått snart tio år sedan Tara fastnade i artonde november, den här boken rymmer drygt fyra av dem. I Bremen börjar ett mindre samhälle utveckla sig befolkad av människor med samma enahanda tideräkning. Nu är Tara del i ett kollektivt vi och det blir tydligt hur flockdjuret människan med hjälp av språk …

Fortsätt läsa

Hackendahl ger sig aldrig av Hans Fallada

Eftersom jag fick mina litterära önskningar uppfyllda av Ensam i Berlin hoppades jag på samma lycka med Hackendahl ger sig aldrig. Men så blev det alls icke. Ensam i Berlin handlar om nazistmotstånd och kärlek, den här om anpassning och hat. Hackendahl ger sig aldrig är en episodisk familjekrönika och mastodontroman på 700 sidor som …

Fortsätt läsa

Den första boken av Karolina Ramqvist

Den här enastående romanen skulle jag vilja analysera på detaljnivå men eftersom jag (ännu) inte läst Karolina Ramqvists debutroman More fire saknar jag mandat. Jag får istället framföra min djupaste beundran och varmaste rekommendation; Den första boken är en given favorit. Som hon skriver denna briljanta belletrist! Det är sinnligt, intelligent och berörande. Hennes text …

Fortsätt läsa

Tänkarens testamente av Jessica Schiefauer

Cogito, ergo sum – jag tänker, alltså finns jag! Det är jag mycket glad för men det kan också vara jobbigt med alla tankar på mig och mitt varför ett avbrott är välkommet. Glad i hågen färdas jag med Jessica Schiefauers tidmaskin som tar mig till 1600-talets Centraleuropa, samtida med Galileo och René Descartes. Där …

Fortsätt läsa

Kulturbarn av Åsa Beckman

De där jävla författarna! Man kan inte leva med dem och man kan inte leva utan dem. Jag har så många fördomar om författare bland annat att de måste må skit eller åtminstone veta vad lidande är för att kunna skriva bra böcker. Ju sämre en författare verkar må, desto bättre böcker skriver hon? Eller …

Fortsätt läsa

Farväl till Panic Beach av Sara Stridsberg

”När jag var barn sas det att det var Lilla björn som skyddade de små. Den starkaste stjärnan i Lilla björn var Polstjärnan, eller Himlaspiken som den kallas, eller Pappastjärnan, det är den stjärnan som människan har navigerat efter i årtusenden. Utan en sådan stjärna i sitt liv blir man fri, men också en smula …

Fortsätt läsa

Mer än mamma av Agnes Lidbeck med flera

Mer än mamma är en novellsamling om fyra som handlar om det svåra moderskapet. Agnes Lidbeck (f. 1981) ger i Utrymmet emellan uttryck för den förbjudna fantasi som kanske alla mammor någon gång sökt sig till men som väldigt få realiserar; att stämpla ut från moderskapet. I den här berättelsen är den ofrivillige mamman styvmamma …

Fortsätt läsa

Barndomens kalla nätter av Tezer Özlü

Jag älskar Tove Ditlevsens verk och känner mig därför genast hemmastadd och tillfreds med hennes turkiska motsvarighet. Tezer Özlü (1943–1986) skriver med samma lätthet och känslighet en rak och enkel prosa om tunga ämnen; tvång, övergrepp, psykisk sjukdom, självmordstankar. Ett namnlöst jag (författaren?) blickar tillbaka på sin uppväxt i den vindlande storstaden Istanbul och sitt …

Fortsätt läsa

Till träden av Ella-Maria Nutti

Förr i tiden planterade man mitt på gården ett vårdträd som skulle utgöra gårdens beskyddare. Med sina rötter i jorden och grenar sträckta mot himlen fungerade det som en förbindelse till andevärlden samt tidigare generationer. Ett gammalt träd behandlades med respekt och trots sin träiga stumhet uppskattades det för sin varaktiga roll som övervakare av …

Fortsätt läsa