Etikett: Klass

nov 12

Yani av Nora Khalil

”Walla man kände sig cok [tjockt] älskad tills man kom hem och familjen började såga en igen.” Det skulle ju kunna vara en sorglig sak att familjen sågar en, men inte när min månstråle Nora Khalil skriver det i Yani. Med sin ungdomsroman lyckas hon inte bara underhålla och beröra, jag skrattar och får en …

Fortsätt läsa

nov 10

Den underjordiska solen av Andrea Lundgren

Det är inte du Andrea Lundgren, det är jag. Ännu en bok som gör mig besviken, jag som var stormförtjust i Nordisk fauna. Jag har sorgeår och det är november, ursäkta mig men jag är visst inte på humör. Den underjordiska solen är en nattsvart, suggestiv och fragmentarisk roman om författaren Mela som återvänder hem …

Fortsätt läsa

nov 07

Fine de Claire av Daniel Gustafsson

Helena är medelålders, uttråkad, geolog som håller på med tektonik (kontinentalplattor). Efter en hedonistisk och euforisk upplevelse på en ostronprovning börjar hon intressera sig stort för ostron. Det är stiltje i förhållandet med partnern och med sin dotter har hon ingen kontakt. En morgon sätter hon sig i bilen och kör söderut mot Europas ostroncentrum …

Fortsätt läsa

nov 02

En övning i revolution av Kayo Mpoyi

Jag har höga förväntningar när jag påbörjar Kayo Mpoyis andra roman med den fantastiska titeln. (Debuten Mai betyder vatten var en av fjolårets favoriter.) Det centrala temat är tystnaden som råder kring olika maktstrukturer; kolonialism, patriarkat, heteronorm, vilka är internaliserade och styr tre generationers kvinnoliv. Ett ämne helt i min smak. Men romanens fragmentariska konstruktion …

Fortsätt läsa

okt 30

D e kroniskt Caroline Ringskog Ferrada-Noli

Jag brukar beskriva och tagga en bok som humoristisk om det är författarens intention och om jag skrattar minst en gång. Men efter att ha läst D e kroniskt krävs kalibrering, humoristisk litteratur får en ny innebörd. Jag visste inte att böcker kunde vara så här roliga. Författaren ställer mörkret på scenen för läsaren att …

Fortsätt läsa

okt 28

Passera av Nella Larsen

Med den här klassiska amerikanska romanen från 1929 tar sig författaren an rasifiering på ett väldigt elegant sätt. Konstigt och dumt att den inte översatts förrän nu, men bättre sent än aldrig. ”Rasproblemet” och hur det såg ut för ett sekel sedan gestaltas av huvudpersonerna Clare och Irene som är svarta men passerar som vita …

Fortsätt läsa

okt 26

Skammen av Annie Ernaux

”Tidigt på eftermiddagen, en juni-söndag, försökte min far döda min mor.” Så inleds Skammen som för mig är den sista i ordningen av Ernaux (sju) böcker som finns översatta till svenska. Jag älskar hur hon förenar sociologi, historia och självbiografi och skapar konst. På få rader förmedlar hon allt som är. Hon är sin egen …

Fortsätt läsa

okt 21

Sinnenas tid av Annie Ernaux

Jag har gett mig ut på en kronologisk resa längs Annie Ernaux liv och jag färdas via hennes fantastiska bibliografi. Eftersom hennes böcker är korta som essäer tuffar det snabbt på framåt. Jag har nu kommit till 1991 och Sinnenas tid, hennes tredje bok. Som böckerna om hennes föräldrar är även den här en slags …

Fortsätt läsa

okt 17

Kvinnan av Annie Ernaux

”En mor dör – ett band klipps av.” Det här är Annie Ernaux andra bok som hon skev kort efter att hennes mamma avlidit (1987). Den heter Kvinnan men handlar om människan. När författaren låter sig smälta samman med berättaren och som tvehövdad tecknar ett stilrent och mångfacetterat porträtt av sin mamma, som en allegori …

Fortsätt läsa

okt 16

Olycka av Lars Norén och Agnes Jakobsson

Lars Norén skrev en miserabel pjäs 2002 som Agnes Jakobsson tecknat snyggt och träffande i svartvitt. Jag är imponerad! Olyckan är närapå bottenlöst mörk, här ligger tristessen, destruktiviteten, desperationen och hopplösheten som ett kistlock ovanpå karaktärerna. Och det värsta är att källan till den minimala ljusglimten man borde kunna skönja genom gliporna blundar jag för …

Fortsätt läsa