29 resultat för knausgård

Om våren (Årstidsböckerna #3) av Karl Ove Knausgård

Om våren är skriven till ett du, som är familjens fjärde barn, tre månader gammalt. Berättelsen utspelar sig under en dag. En vanlig dag som utgörs av vanliga och ovanliga händelser. Han väcker och frukosterar barnen, sätter på diskmaskinen (förstås!), dricker en kopp kaffe i trädgården samt gör en resa för att hälsa på mamman …

Fortsätt läsa

Min kamp (#2) av Karl Ove Knausgård

Sen på bollen, jag vet. Tio år efter att den här boken publicerades i Sverige har jag nu läst den. Jag läste den första delen för länge sedan men blev mest frustrerad. Jag hade svårt att skilja på verk och person och kunde inte tillgodogöra mig verket. Jag tyckte den var för detaljerad, för lång …

Fortsätt läsa

Morgonstjärnan (#1) av Karl Ove Knausgård

En verkligt stor bok, en nästintill idealisk roman skulle jag vilja påstå. Perfekt språk och gestaltning. Att det bara kan flyta på så lätt! Trots 666(!) sidor känns den alls inte lång, jag är oavbrutet trollbunden. Här behandlas de största av ämnen inbakade i en konkret diskbänksrealistisk form. Just som livet självt. Det utspelar sig …

Fortsätt läsa

Välkommen till Amerika av Linda Boström Knausgård

Jag öppnar boken och sen har texten mig i sitt grepp, ett hårt grepp som varar till sista sidan. Bokens jag Ellen, berättar i dåtid om när hon var 11 år. Hennes pappa är psykiskt sjuk och gör resten av familjens liv outhärdligt. Brodern är våldsam, mamman vägrar låta sig tyngas ner och upprepar sitt …

Fortsätt läsa

När en ängel går genom scenen av Jon Fosse

Alla som vill syssla med litteratur borde läsa den här, det är skrivtips från året nobelpristagare. I tjugo korta essäer, skrivna under 90-talet, delar Jon Fosse sin bild av vad konst och text är och bör vara. Det är en sorts litteraturfilosofi. Det är oväntat konkreta texter som handlar om och förklarar vikten av det …

Fortsätt läsa

Stacken av Annika Norlin

Den här våta drömmen till debutroman är en blandning av Knausgårds Morgonstjärnan i sin kollektiva utformning och Clara Törnvalls lovsång till människans olikheter. Stacken är ett matriarkalt kollektiv – en grupp människor som istället för att på individnivå tvingas vara bra på allt kompletterar varandra som grupp. Likt myror i en stack har de olika …

Fortsätt läsa

Den återfunna tiden (På spaning efter den tid som flytt #7) av Marcel Proust

Så har då denna mondäna berättelse, denna tidens katedral, denna silkeslena majonnäs, denna haute-couture-klänning kommit till ända. Likt en gruvarbetare har jag jobbat och slitit för att utvinna de mineral som Proust lämnat efter sig. Berikad med skatter om det mänskliga psykets väsen är jag nu ute i solen igen som kommen ur Platons grotta. …

Fortsätt läsa

Rymmerskan (På spaning efter den tid som flytt #6) av Marcel Proust

”Vanan lägrar sig över oss med en bördatung som kölden och djup nästan som livet.” /Wordsworth Så har jag hittat både in och ut genom den sjätte dörren i Proust labyrint. Jag har lärt mig att Proust skulle dissa Tinder (han tycker att ”brev innehåller så litet av en människa”), blivit stärkt i min övertygelse …

Fortsätt läsa

Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba

”Dagerman är fortfarande lika aktuell. I novellen ”Att döda ett barn” från 1948 skriver han om vår samtid. Om unga människor som dör. Mer konkret, hur vår oskuldsfullhet, blåögdhet har gjort oss till monster. […] Vi vet att barnen ska dö, vi förstår varför de dör, hur de ska dö, men gör inte tillräckligt för …

Fortsätt läsa

Vad som helst är möjligt [Amgash #2] av Elizabeth Strout

Det här är fortsättningen på den berömda Mitt namn är Lucy Barton. Det var över tre år sedan jag läste den så jag har glömt allt, men det gör inget visar det sig. Elizabeth Strout påminner läsaren om att Lucy växte upp fattigt, i ett stinkande hus i Amgash, Illinois. Men eftersom vad som helst …

Fortsätt läsa