Höst (Årstidskvartetten #1) av Ali Smith

Hej, vad läser du? Så inleder Daniel alla samtal, det skulle jag också vilja göra.

Daniel är på vårdhem, tidigare bodde han granne med Elisabeth och hennes mamma. När jag möter den feministiska konstkritikern Elisabeth och det framgår att hon stavar sitt namn med s, inte z, känner jag att nu har jag hittat en bok som är för mig.

Ali Smith är rolig och egensinnig. Via det intelligenta barnet Elisabeth och hennes vänskap med den jättemånga år äldre Daniel för hon fram underhållande, samhällskritiskt och filosofiskt stoff. Det är en intellektuellt stimulerande text som har inslag av sakprosa.

Jag får lära mig om en brittisk popkonstnär vid namn Pauline Boty. Smith skriver om hösten efter Brexit, rasismen, skuldsattheten, ”en framtid i det förflutna”. Det handlar också om konst, språk, minnen och drömmar.

Det är intressant och mysig läsning men det slår inte gnistor, som jag hade förväntat mig. Den är väldigt lös i formen och för flyktig för att göra något större intryck.