Stora boken om spyflugan Astrid av Maria Jönsson

Nu kommer Bonnier Carlsen ut med en tre böcker i en, om min favorit spyflugan Astrid: Spyflugan Astrid, Spyflugan Astrid flyger högt och Spyflugan Astrid rymmer. Jag skulle vilja påstå att dessa barnböcker är för alla åldrar. Det är roligt och spännande men inte läskigt att läsa om Astrid varför även små barn kan lyssna. Här finns också en existentiell klangbotten om att vara en liten varelse i en stor värld.

Maria Jönsson tar med den supergulliga och vansinnigt charmiga spyflugan mig med storm. Jag är djupt imponerad av barnboksförfattare som både kan rita och skriva text av hög kvalitet. Kul att den fysiska texten i boken också matchar innebörden. ”Liten” står med liten text, ordet ”störtdök” är vinklat vertikalt.

Astrid bor bakom soffan med sin stora familj. Hon gillar att äta och göra utflykter. Ibland badar hon i vattnet (diskhon), kollar läget i ”varma rutan” (ugnen) och ibland måste hon passa småflugorna. Det gäller att akta sig för ”feta smällen” (flugsmällaren), ”hemska sugen” (dammsugaren) och andra faror.

Illustrationerna är både vackra och finurliga med små charmiga detaljer. Jönsson lyckas skapa uttrycksfulla miner i de små flugansiktena. Själva flugorna är otroligt söta, snacka om uppvärdering av flugan som väsen. När jag och nioåringen tittar på bilderna vaknar lusten att rita. I slutet av boken finns en handledning till att göra en piprensarfluga. Boken uppmuntrar till eget skapande på flera sätt.

Det är oklart hur gammal Astrid är men på grund av hennes antropomorfa status kan barnet känns igen sig i henne. Likt Ronja Rövardotter utforskar hon modigt vyerna som både lockar och skrämmer. När hon varit ”i det stora på andra sidan” (utanför fönstret) berättar hon givetvis inte det för någon vuxen. Eftersom flugan fokaliseras och skildras inifrån blir det ett spännande perspektiv för läsaren. Astrid har inte samma benämningar på saker som vi människor, det blir en rolig effekt för barnet att veta vad saker heter som Astrid inte vet, och som inte står utskrivet i texten men som vi kan se på bilderna.

Tack Bonnier Carlsen!

Kommentera