Peter är ensambarn och bor med sin pappa som är konstnär och sköter hushållet och sin mamma som förvärvsarbetar. De har nyligen flyttat från en lägenhet i stan till ett hus i en förort. Peter har svårt att skaffa nya vänner men så möter han sin granne, Cecilia.
Det här är en fin liten barnbok om utanförskap, könsroller och att ha en kompis av annat kön. Om det knepiga att man bryr sig om vad andra tänker fastän man tycker de är dumma. Och om hur beskäftiga och modiga vissa barn kan vara.
Just som Thorvall brukar hittar hon barnets röst. Med pricksäkert språk, mycket empati och en slående finkänslighet navigerar hon mellan att föra fram kloka åsikter utan att skriva på näsan eller ge några förenklade svar.
Och tro det eller ej men den här har faktiskt ett lyckligt slut.
2 kommentarer
Vad roligt att du läser så mycket v Thorvall.
Författare
Ja. Det mesta av henne är också väldigt roligt att läsa.