Allt börjar med att hyran och andra räkningar måste betalas och därifrån utvecklas fyra novellserier om vidriga arbetsförhållanden. Tre vänner försöker hanka sig fram med olika ”skitjobb”; voiarbetare, dödgrävare, mystershoppare och budkörare.
Tommy Sundvall ryter i sin debutbok ifrån, jag tror han skriker: anarki! Det är helt underbart. Mellan dessa pärmar finns ett rum dit jag kan gå för att slippa allt oväsen utanför. Här är det figurer ur prekariatet som har ordet, de är varken smarta eller snygga – men de får ta plats i alla fall. ”Mellisarna” (medelklassen) får på nosen, personen från HR blir utbuad och en svinig chef får vad han förtjänar. Ilska och humor i en befriande potpurri.
Hur kan man inte vara förbannad i denna bisarra tid där gigekonomi, nyliberalism och kapitalism sammansmält till en brunblå röra? Bemanningsföretagen konkurrerar ut fasta anställningar vilket skapar en underklass som tvingas börja konkurrera med varandra. Sundvall påminner om värdet av att gå samman och om fackföreningarnas viktiga arbete som måste värna arbetsrätten och stå emot den gigifierade arbetsmarknaden.
Sundvall är en proletärförfattare och hans lättillgängliga bok väcker känslan av att alla berättelser räknas. Att formen får stå tillbaka för budskapet är av godo. Han fyller ett gapande hål när han centrerar arbetets betydelse.
Men jag undrar, var är arbetarklassens kvinnor?
För vidare läsning rekommenderar jag Cykelbudet.
Tack Galago!
Senaste kommentarer