Löwensköldska ringen (#1) av Selma Lagerlöf

En gudabenådad berättare var hon och hennes spännande berättelser förmår än idag underhålla och fängsla och väcka lusten hos läsaren att gräva lite i texten efter sensmoraler och förkunnelser.

Det här är en spökhistoria om general Löwenskölds ”precious” ring vilken han absolut vill ha med sig i graven. Från hans döda kropp blir den stulen vilket väcker frågor om liv efter döden och huruvida det är omoraliskt att stjäla från någon som är död. Generalen fick ringen för sina krigiska insatser under svenska stormaktstiden, det vill säga för att han tagit livet av andra. Det sistnämnda fortgår genom hela den här berättelsen, generalen spökar och bringar ringens olika ägare i olycka. Gengångaren representerar manlighet, materialism, krig, hat, död och hämnd som fortgår i generationer och som inte viker undan för något.

Marit Eriksdotter blir hårt drabbad av gengångaren, hon förlorar hela sin familj. Hon genomför först en hämndplan men starkare än hämndbegäret visar sig kärleken vara. Tillsammans med pigan Malvina representerar hon (icke felfri) kvinnlighet och kärlek som en stark välgörande kraft som kan ställa till rätta vad exempelvis hämndlystna män ställt till med.

Jag tycker att den här sagan känns som en fredligare variant av Judit som tillsammans med pigan tar livet av Holofernes. Lagerlöf har också ett mörkt och realistisk synsätt på hur orättvist livet kan vara. Huruvida det är det onda (hämnden) eller det goda (kärleken) som vinner är en tolkningsfråga.

Det här är första delen i en trilogi, utgiven 1925. Ser fram emot del två.

Lämna ett svar