Vad är litteratur och 100 andra jätteviktiga frågor av Ulrika Kärnborg

101. Vad är litteratur?
Kort svar:
Vårt kollektiva omedvetna. Förbindelsen mellan då och nu.
Långt svar:
Jag gillar att tänka mig litteraturen som en stor damm. Poängen är inte att simma i land så fort man har dykt ner i den, utan att stanna i vattnet, att som Keats en gång beskrev det, njuta av dess förnimmelse och uppleva det. Innesluten av språket och bortom det.”

Det här är en av böckerna i Vad är-serien. Ulrika Kärnborg ställer 101 frågor om litteratur och annat och besvarar dem med ett väldigt kort och ett ganska kort svar. Ibland är svaren lite underfundiga och kul, men som oftast känner jag att Kärnborg slår in öppna dörrar.

60. Hur blir jag nöjd med mig själv?
Kort svar: Genom att betrakta ditt öde som resultatet av en serie medvetna val.
Långt svar: På så sätt kan du intala dig att allt som händer är bra och att du har fullständigt inflytande över ditt liv. Vilket naturligtvis inte är sant. Och dessutom, vem tjänar på att du går omkring och känner dig nöjd med dig själv?

Det finns några svar som jag gillar lite extra. Det Kärnborg hävdar om litteraturkritikens vara exempelvis. Hon menar att den behövs då den placerar in litteraturen i ett historiskt och sociologiskt sammanhang. Hon påminner också om att kritikern bevisligen inte själv kan skriva skönlitteratur (antar att hon här inkluderar sig själv som kritiker och kritiserad författare). Jag uppskattar det hon skriver om att litteratur inte är verklighetsflykt utan tvärtom är verkligheten förstärkt och förvrängd så att vi lättare ska kunna begripa den. ”Bara på en estetisk nivå kan det vedervärdiga göras uthärdligt så att det går att se direkt i ögonen.”

”Prosan är underbar, för i dess strikta universum kan man känna sig helt trygg. Språket och de svarta bokstäverna som dansar ringdans på boksidorna som följer sina egna lagar och regler. När man befinner sig inuti den världen och följer dess lagar, försvinner alla bekymmer och allt som verkar ologiskt, förvirrat eller disharmoniskt.”

Men jag vet inte riktigt vad man ska ha den här boken till faktiskt. Den var inte jättekul. Inte så mycket på grund av Kärnborg som själva bokidén. Möjligen skulle man kunna ha den liggande hos frisören eller på toaletten istället för sådana där tramsiga dassböcker. Jag som är intresserad av litteratur vill läsa mer utförliga texter (gärna av Kärnborg) och den som inte är litteraturintresserad lär ju knappast vilja läsa den här. Kanske att den kan tillföra något som en introduktion till ett nyligt litteraturintresse?

Kommentera