Men vilket underbart språk, känner jag och min nioåring direkt när vi börjar läsa Önskestjärnan. Det är realistiskt, humoristiskt och vardagsnära, långt ifrån romantisering och tillgjordhet. Barnet gillar hur Astrid beskriver och bemöter sin gnälliga mamma. Och jag, känner förstås igen mig i den gnälliga mamman. Det börjar med att bokjaget försäkrar att det här …
Senaste kommentarer