feb 19 2025
I morgon vänder det på riktigt, ljuset återkommer (enligt en man från Irak som vi träffade i en taxi en gång, vi har märkt att han hade helt rätt, den mörka perioden är slut 20/2). Men för mig vände det tidigare än vanligt i år, det var när jag drogs in i Harriets kraftfält. Här …
jan 24 2025
Franz Kafka dog 1924, drygt 40 år gammal i tuberkulos. Ett århundrade senare skriver Cecilia Hansson en slags essä om sig själv, sina sjuka lungor och om Kafka. Hon reser runt i europiska huvudstäder för att bokstavligen vandra i hans fotspår. Läsaren får ta del av minnet av en ungdom, sanatoriets historia, moderskapstvivel och Freuds …
jan 23 2025
Nu har hon fått sitt Nobelpris så inte behöver jag slösa med superlativen men jag vill ändå klargöra att för mig är Han Kang i en klass för sig. Jag som på sistone känt mig lite mätt på läsning och litteratur drabbas av ett omedelbart och ganska överväldigande sug när jag börjar i Jag tar …
jan 17 2025
I-romanerna är Japans motsvarighet till vår självbiografiska genre, med tonvikt på känslor. Tokuda Shūsei (1872-1943) började sin naturalistiska triptyk med angenäma Mögel (1911) och den tredje delen Mikrokosmos (1941) blev hans sista roman, den slutar med ett kommatecken. Under andra världskriget ville regimen censurera honom varför han valde att sluta skriva. Det är till en början …
jan 16 2025
Det här är Bengt Ohlssons andra parafras på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Den första, Gregorius (2004) Augustprisbelönades med all rätta, den här om densammes fru, är också bra men imponerar inte lika stort. Helga är nominerad till Sveriges Radio romanpris (hoppas och tror att Den första boken vinner). Det är trettiotal. Helga har åldrats och …
nov 28 2024
Jag älskar ofta inte berättelser om stora ting utan föredrar författare som lyckas göra små saker intressanta. Therese Bohman genomför detta med bravur trots en plott som påminner om spänningsromanens. I en perfekt balans mellan det metafysiska och kroppsliga, mellan det vardagliga och förhöjda mellan instinkt och psykologi, mellan det futila och storslagna får hennes …
nov 26 2024
Som ett ankare i tidens malström fungerar Liv Strömqists böcker, den senaste inget undantag. När jag läser Pythian pratar ryser jag och känner mig mer levande, vilket – ska det visa sig – är just vad densamme handlar om. ”Från att ha varit en bödel har döden förvandlats till en fångvaktare.” Människan vet att hon …
okt 21 2024
Eftersom jag fick mina litterära önskningar uppfyllda av Ensam i Berlin hoppades jag på samma lycka med Hackendahl ger sig aldrig. Men så blev det alls icke. Ensam i Berlin handlar om nazistmotstånd och kärlek, den här om anpassning och hat. Hackendahl ger sig aldrig är en episodisk familjekrönika och mastodontroman på 700 sidor som …
okt 03 2024
Cogito, ergo sum – jag tänker, alltså finns jag! Det är jag mycket glad för men det kan också vara jobbigt med alla tankar på mig och mitt varför ett avbrott är välkommet. Glad i hågen färdas jag med Jessica Schiefauers tidmaskin som tar mig till 1600-talets Centraleuropa, samtida med Galileo och René Descartes. Där …
sep 27 2024
De där jävla författarna! Man kan inte leva med dem och man kan inte leva utan dem. Jag har så många fördomar om författare bland annat att de måste må skit eller åtminstone veta vad lidande är för att kunna skriva bra böcker. Ju sämre en författare verkar må, desto bättre böcker skriver hon? Eller …
Jag vill (försöka!) läsa minst ett verk av alla som fått Nobelpriset i litteratur.
Jag har så här långt läst 45 av 121.
Följ min Nobelutmaning här!
Senaste kommentarer