Lars Norén skrev en miserabel pjäs 2002 som Agnes Jakobsson tecknat snyggt och träffande i svartvitt. Jag är imponerad! Olyckan är närapå bottenlöst mörk, här ligger tristessen, destruktiviteten, desperationen och hopplösheten som ett kistlock ovanpå karaktärerna. Och det värsta är att källan till den minimala ljusglimten man borde kunna skönja genom gliporna blundar jag för …
Senaste kommentarer