Överallt och ingenstans av Oskar Kroon

Oskar Kroon, var har du varit i hela mitt liv? Jag visste inte att du fanns, plockade på mig den här boken för att biblioteket frontat den (TACK fantastiska bibliotekarier!) och så visar det sig vara en riktig fullträff. Jag älskar den här!

Sillen (Liselott) och Nikolaj är bästisar. Sillen lever med sin aktivt antifascistiska mamma, pedanta pappa och lillebror Birger som uttalar hennes namn Ullschutt. Hon gillar sport och att göra egna tidningar. Nikolaj rabblar fakta, svär och killgissar. Han är intresserad av kvarkar och Schröders katt.

Det är vardagsrealistiskt och humoristiskt med slående lite udda karaktärer och fint språk, dessutom finns här filosofiska och existentiella inslag. Nöjsam läsning för alla från lågstadiet och uppåt, tänker jag mig.

Men så blir kompisarna osams och Sillen får se en annan sida av Nikolaj. Farmor dör och pappa blir konstig och sjukskriven. Han tappar tålamodet ofta och ber om förlåtelse efteråt. Sillen stjäl nästan en grej.

Den här välskrivna barnboken är full med svordomar – och jag älskar det. Jag tycker det är bra förstärkningsord att krydda språket med och extra kryddiga blir de i en barnbok. Men alla ”språkvårdare” (Ulf Elfving med flera) kan vara lugna. Här finns en pappa som inte gillar svordomar, så den sidan finns också representerad.

Överallt och ingenstans är en förträfflig barnbok med extra allt. Både vuxen och barn kan känna igen sig, inspireras, lära sig saker och skratta. Fina illustrationer av Johanna Hellgren har den också. Jag ger den mina allra bästa rekommendationer. Själv ska jag genast låna hem Vänta på vind.

Lämna ett svar