Jag har inte förrän nu – vid den mest passande åldern av 42 – läst denna fantasifulla och moderna sci-fi-klassiker från 1978. Eller jag har rättare sagt lyssnat på Johan Rabaeus uppläsning vilket kändes ungefär som att överhöra de intelligenta nördarna på gymnasiet. Den här extremt skruvade och omtyckta boken från 1978 är bara nästan värd sitt goda rykte, menar jag.
”Att flyga handlar bara om att kasta sig mot marken och missa”
Historien kretsar kring engelsmannen Arthur Dent, som en morgon vaknar upp bakfull med känslan av att han glömt något viktigt och som strax därefter med försvinnande liten marginal undkommer jordens undergång och dras in i en räcka bisarra rymdäventyr.
”Denna planet har – eller rättare sagt hade – ett problem, nämligen följande: de flesta av dess innevånare var olyckliga större delen av sin tid. Många lösningar på detta problem blev föreslagna, men det handlade på ett eller annat sätt om cirkulationen av små gröna papperslappar, vilket var märkligt eftersom det på det hela taget inte var de små gröna papperslapparna som var olyckliga.”
Jag tycker att författaren åtminstone delvis lyckas med konststycket att försätta läsaren i positionen att vara ny för världen. Jag gillar många av de filosofiska referenserna, vissa formuleringar, samhällssatiren och somliga figurer (valen!) får mig att skratta. Jag älskar att rymdskeppet drivs av ”oändlig osannolikhet” (livet är oförutsägbart) och att delfinerna är intelligentast för att de är hedonister. Men det är ju väldigt tramsigt det är det och jag är inte jätteförtjust i alla lustiga namn och löjliga ordvitsar. Rabaeus går lite i spinn när han läser vilket ibland blir ganska jobbigt att lyssna på. Upplägget är ganska tjatigt också. En figur säger något som Arthur inte begriper, och sen kommer förklaringen. Om och om igen.
”Motorleder är anordningar som gör det möjligt för somliga människor att snabbt förflytta sig från punkt A till punkt B, medan andra människor kan ta sig mycket fort från punkt B till punkt A. Människor som bor vid punkt C, som är en punkt mellan punkt A och punkt B, råkar ofta in i grubblerier om vad som är så fantastiskt med punkt A eftersom så många människor från punkt B nödvändigtvis måste dit, och vad det är som är så fantastiskt med punkt B eftersom så många människor från punkt A till varje pris måste dit. De önskar ofta att folk en gång för alla kunde bestämma sig för var fan de vill vara nånstans.”
Det finns visst fyra fem böcker till, en film, en radioteater, ett datorspel med mera men jag tror jag nöjer mig här.
Senaste kommentarer