Incel av Stefan Krakowski

Först, dock inte främst, en liten undran över varför en författare som inte kan säga ”r” envisas med att själv läsa upp sina böcker? Det finns ju många andra duktiga uppläsare som kan uttala alla alfabetets bokstäver, menar jag.

”Ni tjejer har aldrig varit attraherade av mig, jag vet inte varför, men jag kommer straffa er alla för det.”

Stefan Krakowski, psykiatriker, har infiltrerat sig online och träffat en rad olyckliga män och en kvinna med syfte att få reda på mer om incelrörelsen. De har dåligt självförtroende, psykisk ohälsa, är mer eller mindre farliga – vissa föremål för SÄPOs intresse. De heter Anton och Aron eller Elliot Rodger och de hatar kvinnor, invandrare och sig själva. Det utåtriktade hatet är säkert delvis ett psykologiskt försvar, maskerade känslor, för att stå ut. Vidrigt är det, och arg blir jag.

Jag läste ju nämligen ut Amanda Romares fina bok igår, om kvinnliga incels och det är svårt att inte uppröras över skillnaden. Även om flertalet manliga incels säkert är lika vänliga mot sin omgivning som Amanda. Det är delvis ett nutidsproblem med ensamhet vars förklaringar hör samman med samhällets utformning men det har också något med manligheten att göra.

Denna slutsats tycks också Stefan Krakowski vara inne på. Män är ensammare än någonsin och deras livssituation är problematisk, hävdar Krakowski. Dock vill han inte riktigt tala ur skägget. Å ena sidan menar han att ett beteende som män dragits med i alla tider är att maskera sin sårbarhet. I takt med att jämställdhetens framgångar och kvinnors makt ökat har också de kvinnohatsrelaterade terrordåden blivit fler. Kvinnor presterar bättre i skolan och utbildar sig i allt högre grad, män går i motsatt riktning. Var femte man saknar en nära vän. Män är överrepresenterade bland hemlösa, fängslade och de som begår självmord.

Å andra sidan intervjuar han ”den lyckliga horan” (som han kallar ”sexarbetare”). Hon intygar hur gulliga och trevliga sexköpare är och hur underbart hennes jobb är. Hon njuter och gör det inte alls för pengarna. Krakowskis poäng tycks vara att ifrågasätta sexköpslagen, även om han inte säger det rakt ut (skägget som sagt). Han citerar Linn Heed och Pär Ström som bekräftar att samhället och skolan är ”feminiserad” och orättvis mot män. (I själva fallet är dagens skola svårare för alla eftersom det handlar om att samtala, resonera och skriva essäer kring ämnen man ännu inte fått lära sig om.) Han blandar in sina egna upplevelser, i något som liknar anekdotisk bevisföring. Och sen menar han att ett mansöverskott är en av anledningarna till att incelrörelsen växer.

”En milstolpe under 2000-talet var att det för första gången blev fler män än kvinnor. ” /Källa: SCB, september 2021

Flera av de fakta som Krakowski presenterar kapsejsar och förklarar inte alls problemet med den manliga incelrörelsen. Den enda underbyggda förklaring som återstår är att vissa män inte klarar av det motstånd som kvinnor tvingats kämpa mot i generationer. Före år 2000 hade vi ett kvinnoöverskott i Sverige. Kvinnor har i många och långa tider tvingats förändra sitt utseende för att vara tilldragande för män. Vi lever för sjutton gubbar i ett patriarkat där allt som anses kvinnligt nedvärderas.

Jag lider med människor som har autism och andra neurologiska och/eller psykologiska svårigheter. Jag lider med alla människor som inte hittar en partner. Jag lider med män som är låsta i en giftig mansroll. Det är för jävligt – om det nu stämmer – att cirka 20% av de snygga får 80% av allt sex (och kärlek kanske?). Men kom inte och säg att män som grupp har det svårare än kvinnor som grupp, för se den gubben går inte.