dec 16
Det är fruktansvärt otrevligt och pulshöjande att vara tillbaka i den odrägligt självmedvetne och plågade Knausgårds värld. Läsupplevelsen är lika paradoxal som huvudkaraktären. Nu är han 18 år och lärarvikarie i Nordnorge, långt från sin uppväxtplats. Han vill vara fri men är en fånge i sin egen image. Han försöker styra upp sin persona med …
dec 13
Jag beundrar verkligen projektet att förtälja delar av den samiska historien och kulturen från anno dazumal in i modern tid. Det här är en kombinerad släktkrönika och fackbok i serieformat som uppenbarligen bygger på gedigen research. Jag kände själv inte till något om skogssamer som författaren sätter i fokus. Det är en lärorik berättelse som …
dec 05
Birgitta Stenbergs genombrottsroman från 1961 inleds med att Mari, 15 år, muckar det vill säga släpps ut ur ungdomsvårdsskola. Tanken är att hon ska arbeta, men hon smiter från sin övervakare och liftar hem till Stockholm. Där lever hon sen ett kringflackande liv. Det var ju underbart och helt rätt av Stenberg att skriva en …
dec 04
Vad innebär det för en människa likt Nora, som har tvingats göra en omvänd klassresa från att tillhöra privilegierad överklass i hemlandet (Somalia i det här fallet) till att placeras i lägsta klassens medborgare i Sverige; invandrare, svart, utan ”giltig” utbildning, osäker på språket, städerska? Hur ska en människa förhålla sig till en sådan dubbelhet? …
nov 20
”Jag vill leva mitt liv med mina vänner rådjuren, intensivt, det spelar ingen roll om det blir kort. Men om jag ska rädda dem från undergången, orsakad av den här världen som håller på att bli galen, måste jag hålla mig vid liv så att jag kan berätta deras historia och göra folk medvetna om …
nov 13
Leo återkommer till Sverige från Kanada efter ett halvt sekel. När han var 17 år lämnade han Sverige för att följa sin svensk-grekiske pappa som blev utvisad. Året är nu 2009 (boken skrevs 2004) och Sverige är ett sargat, kraftigt polariserat och isolerat land på grund av nationalismens framfart. Nästan all mat importeras, det finns …
nov 09
Man kan tänka sig att Jens Liljestrand har fått en otalig mängd kommentarer till sig om Sverige som ”det här jävla landet” och att den frustration det väckt i honom utmynnat i den här berättelsen. Diegesen i den här klimatromanen utspelar sig i det här jävla landet, en vecka i augusti, några år framåt räknat …
nov 08
Jaget ska gifta sig med den sköna gudinnan Hanna. Traditionella bröllopsförberedelser pågår. Oj vad mycket att fixa. Stress och press. Men hon är så vacker så vacker Hanna. Panik! Syster och mamma har dukat fult. Det blir gräl och dålig stämning. Men Hannas ben är vaxade och fina. Att det handlar så mycket om bröllopsbestyr …
nov 06
Min kära svägerska satte den här i händerna på mig. Jag började läsa den fantastiska inledningen som handlar om hur författaren avslutar en skev vänskapsrelation. Den träffade mig på pricken. Och sen liksom slank hela boken ner i ett nafs. Jag har läst oändligt många böcker på det här temat tidigare och därför lyckas inte …
nov 05
Diamant Salihu är journalist och har under flera år följt gängkriminella i Shottaz och Dödspatrullen som har sin bas i Järvaområdet. I den här reportageboken får vi läsa om unga killar vars enda ingång till samhället är via baksidan. De lever i en kriminell verklighet som är idel mörker och fasa, som sedan slutar med …
![TILL SKUGGORNAS LOV av Junichirō Tanizaki ⭐️⭐️⭐️⭐️
Hej, jag heter Nina och jag är nippofil.
Den här urmysiga essän från 1933 om kärleken till klassisk österländsk estetik och ett långfinger till den västerländska får mig på väldigt gott humör i mörkret. Författaren sammankopplar den österländska kulturen med den japanska ”nationalkaraktären” - en tvivelaktig term som jag tar med en nypa salt, men som ändå säger något om normer i öst jämfört med våra i väst. Den japanska estetiken har ”alltid skuggan som grundton och är oupplösligt förenad med mörkret.” Halvdunkel ”öppnar verkligheten för andra sinnen än bara synen och skapar en större harmoni.”
Junichirō Tanizakis (1886-1965) kärlek till skuggorna och aversion mot banal klarhet påminner om Jon Fosses passion för det lysande mörkret och att det bara är i mörkret vi verkligen kan se. Kanske att svärtan inom oss kan komma till ro när vi fäster blicken på det mörka utom oss?
Tanizaki förespråkar de traditionellt japanska pappersväggar som silar in ljuset och gör hemmet till en föränderlig plats, en naturnära toalett helst i trä utan vita och blanka detaljer, ljudapparater som lyckas förmedla hjärtat i japansk konst och musik; pauserna, mörka lackade skålar som får soppan att dofta ”av zen”, stora takskägg som parasoll på husen och stillstam nō-teater.
”Rent allmänt känner vi ingen ro i sinnet när vi ser något som är skinande blankt. Västerlänningar använder silver, stål och nickel till bestick, fat och så vidare och putsar allt så att det skiner, men så glänsande saker tycker vi inte om. […] Tvärtom blir vi glada när tiden sätter sina spår och ytan mörknar och förlorar sin glans.”
På japanska och kinesiska finns ord för att laga sånt som gått söner med guld (kintsugi), brodera synliga lagningar på kläder (sashiko) och lystern från händers solkande beröringar (nare).
Mörker i all ära men kvinnorna i öst undkommer inte vithetsidealet. Traditionen placerade dem längst in i skuggorna för att de skulle behålla sin vithet. Vitt puder, avrakade ögonbryn, svärtade tänder och mörkblått läppstift användes för att huden skulle se ljusare ut...—> KARENINA.SE](https://karenina.se/wp-content/plugins/instagram-feed/img/placeholder.png)
UTMANING: JORDEN-RUNT-LÄSNING
Jag har läst böcker från 70 av världens 195 länder.
Följ min jorden-runt-läsning här!
UTMANING: NOBELPRISTAGARE
Jag vill (försöka!) läsa minst ett verk av alla som fått Nobelpriset i litteratur.
Jag har så här långt läst 38 av 119.
Följ min Nobelutmaning här!
Senaste kommentarer